Gör något som är mer praktiskt tycker jag. Det är mer givande än massa abstrakt kunskapshamstring.

Vanligt att vara skoltrött i din ålder.
Man kan plugga senare i livet om man inte pallar att plugga i den åldern när man "ska" plugga.

Är man skoltrött så är man, inte väldigt lätt att förändra. Jag föreslår att du tar kontakt med kurator och syo på din skola och berättar hur det står till, du kan då hoppa några kurser och endast fokusera på några stycken.

Finns det inte en massa människor som har gått ut gymnasie/universitet och fortfarande är arbetslösa?

Hört det från vänner som känner någon/några som har det såhär eller är det bara skitsnack? Om detta nu är sant varför lägger man ner många år på plugg för att sedan vara arbetslös, nu menar jag inte mc donalds jobb eller så för det finns ju alltid, menar jobben till det man har valt att inrikta/läst till.

fannin:

Finns det inte en massa människor som har gått ut gymnasie/universitet och fortfarande är arbetslösa?

Hört det från vänner som känner någon/några som har det såhär eller är det bara skitsnack? O

Det förväntas att du läser 3 år på högskola universitet efter gymnasium. Detta är standarden idag.

fannin:

Finns det inte en massa människor som har gått ut gymnasie/universitet och fortfarande är arbetslösa?

Bara för att du läser färdigt en utbildning på universitet får du inte jobb. Det handlar i slutändan om vad du läst för något, vilken inställning du har och vad du är för person.
Samtidigt, om du är beredd att arbeta inom äldreomsorgen, hotell och restaurang eller telefonjobb finns det goda möjligheter att få jobb direkt efter gymnasiet.

tevepro:

Det förväntas att du läser 3 år på högskola universitet efter gymnasium. Detta är standarden idag.

o man måste följa förväntningarna , sa farbrorn medan han tog upp ett ett bananskal o lade det i närmaste soptunna.

Keeper:

Det handlar i slutändan om vad du läst för något, vilken inställning du har och vad du är för person

vill bara tillägga att det blir mkt lättare för dig om du har ett genuint intresse eftersom att man gör mer då i området. mer än dina konkurrenter som kanske läser ämnet för andra anledningar.

sen att va social, det är ofta sociala kontakter som gör att man får jobb. tror det är flest som blivit anställda genom kontakter. I alla fall inom ekonomi, där jag jag läst rapporter från högskolorna att det är just ens kontakter som fixat arbetet.

är likadan, vet inte heller hur jg ska komma ur det. trivs okej med linjenmen känner ingen tillhörighet till klasskamraterna. Har inget som motiverar mig att gå dit, tänkte försöka gå 2 lektioner nu efter lunch men nej det kommer inte funka.

Fråga din syo om skolan kan ordna praktik åt dig, samt sök jobb själv.

Izola:

Vanligt att vara skoltrött i din ålder.
Man kan plugga senare i livet om man inte pallar att plugga i den åldern när man "ska" plugga.

Känner lite samma sak, har ingen motivation. Än har det väl inte gått riktigt så långt att jag är helt körd i någon kurs men det är fan inte kul och aldrig ha någon lust att engagera sig i skolan. Befinner mig typ i en ond cirkel :<

Det blir ännu jobbigare att gå till skolan om man har varit hemma i typ 5 dagar. Då blir det att man är det av ren vana. Jag föreslår att du går iväg till skolan även fast du inte vill. Tänk positivt.

Vet att det bara är ord, men jag kan inte göra så mycket annat. Du måste hitta motivationen själv. Det är inte bra att skjuta upp saker, då blir det bara ännu jobbigare att ta tag i det sen.

Dekadent:

Jag känner likadant! En månad innan jag skulle gå ut nian vart jag helt utbränd, och på nåt sätt höll jag månaden ut och fick mina 320 poäng i slutbetyg. Trodde jag skulle återhämta mig under sommaren och var riktigt peppad inför gymnasiet. Men jag orkade inte. Jag började skriva lama arbeten, skämmas för mig själv, skolka, skjuta upp saker och allt gick runt i en enda stor ond cirkel. Och jag är fortfarande där.

Grejen är att jag vet allt det här. Jag är så otroligt medveten över att jag måste skärpa mig. Men jag förmår mig det bara inte. Det är så sjukt mycket jag ligger efter med och jag vet inte hur jag ska hinna med allt. Man måste ju börja någonstans men jag har ingen som helst motivation eller ork.

MEN! Av egen erfarenhet så tror jag på
1. Att prata ut med familj, vänner och lärare (inte bra att inte hålla det för sig själv och skämmas)
2. Skriva realistiska planeringar (som man håller! Oavsett! Ej något att missbruka)
3. Sömn (Allt löser sig med sömn)

Vill inte sluta som tuggummiskrapare i T-centralen.......