Det beror la på vad du har för typ av problem. Känner du att du vill dö/skadar dig själv/sådant allvarligt så bör du ju ha någon typ av hjälp. Mår du bara allmänt dåligt och har en ganska fungerande vardag så kan du la testat att vara utan psykolog ett tag och se hur det går? Psykolog hjälpte inte mig i alla fall, jag klarade mig bättre utan

ladysmurf:

Jag kan ju försöka gå till en annan psykolog men jag har gått till hur många som helst känns det som och psykolog funkar inte för mig. Tror snarare att det är fel på mig och inte på alla psykolog jag har gått till.

Man matchar inte med alla psykologer, leta vidare tills du hittar en du matchar med så kommer det förhoppningsvis bli bättre.

Kan ta lång tid att hitta en som passar. Två psykologer är rätt få, och du kan ha haft otur.

Baader_Meinhof:

Mår du bara allmänt dåligt och har en ganska fungerande vardag så kan du la testat att vara utan psykolog ett tag och se hur det går? Psykolog hjälpte inte mig i alla fall, jag klarade mig bättre utan

Vet inte hur pass dåligt jag mår egentligen, jag känner inte att jag vill skada mig själv men det kanske skulle kunna bli så, jag vet inte. Men hur gjorde du för att klara dig utan? Eller mådde du inte så pass dåligt att du behövde psykolog?

Knarko:

Man matchar inte med alla psykologer, leta vidare tills du hittar en du matchar med så kommer det förhoppningsvis bli bättre.

Ja det är sant men vet inte hur många fler jag orkar ha, känner mig alltid så misslyckad när det inte funkar.

Hampie:

Kan ta lång tid att hitta en som passar. Två psykologer är rätt få, och du kan ha haft otur.

Har faktiskt haft mer än två. Denna var min femte och har pratat med kuratorer också.

ladysmurf:

Men hur gjorde du för att klara dig utan? Eller mådde du inte så pass dåligt att du behövde psykolog?

Jag mådde nog mest dåligt över skolan och stressen/pressen där, så det blev mycket bättre när jag tog studenten och så. Det var nog därför jag inte behövde mer hjälp

eller ja, det var nog mer: Mådde dåligt --> presterade dåligt i skolan --> mådde sämre --- presterade sämre --> mådde ännu sämre. Så det egentliga "må dåligt" blev bättre när skolan var slut och då klarade jag av det andra. typ. Eller något sådant :c

ladysmurf:

Har faktiskt haft mer än två. Denna var min femte och har pratat med kuratorer också.

Oj. Vad har du för problem?

Det beror på lite vad du tycker är felet med psykologerna. Känns det helt fel för dig att sitta där och öppna dig inför en främmande människa så det låser sig eller är du okej med det men besviken på att ni inte når några resultat? Känns det helt fel att överhuvudtaget vara där så är nog inte en psykolog något som kommer hjälpa dig.

Psykologer löser tyvärr inte alla problem. Men beroende på vad man har för problem kan det ändå vara skönt att ha dem där. Känner man sorg men inte har någon man känner att man kan tala med kan de vara bra, men de kommer knappast ta bort sorgen, bara få det att kännas lite bättre emellan åt.

Känner man sig bara vilsen och inte riktigt vad vet man har för problem kan det hjälpa att öppna sig för någon. Det kan hjälpa en att identifiera problemen eller se det från andra synvinklar än vad man skulle gjort om man höll det inom sig. Men då gäller det att man är bekväm med psykologen så man verkligen öppnar sig ordentligt och inte bara sitter och pratar om en massa obetydliga saker. Gör man det kan det nog fungera bättre att prata med någon nära vän man känner sig mer trygg med.

Men de flesta problem tror jag man måste lösa själv. Jag har ingen jättestor erfarenhet utav psykologer, var aldrig bekväm med det men det hjälpte mig i alla fall att se vad mina problem var, sen slutade jag där och sökte själv lösningen på dem.

Så om du ska fortsätta gå dit beror ju helt på vart du står. Känner du till vad du har för problem och känner att det inte finns någon risk att du skulle skada dig själv så kanske det vore klokt att prova utan psykolog ett tag, det kan nog få en att ta tag i det själv på ett annat sätt än vad man gör när man förlitar sig på att de ska lösa problemen. Men är du helt vilsen och inte kan sätta fingret på vad som får dig att må dåligt är det nog en god ide att försöka hitta någon du känner att du på allvar kan öppna dig för. Så då kan det nog vara värt att fortsätta leta efter rätt psykolog.

Blev kanske lite långt och rörigt men sån är jag.

Baader_Meinhof:

Så det egentliga "må dåligt" blev bättre när skolan var slut och då klarade jag av det andra. typ. Eller något sådant :c

Aha okej, jag har det inte riktigt så.

Hampie:

Oj. Vad har du för problem?

Jag hade ganska allvarliga problem förut. Gjorde extremt mycket dumma saker men det är inte så nu alls. Det är därför jag är förvirrad, känner att jag kanske klarar mig utan men ändå inte. Kanske hamnar i dåliga vanor igen men jag vet inte.

Har du någon diagnos? Har du gått i terapi? Eller enbart samtalat?

El Guaje:

Känns det helt fel för dig att sitta där och öppna dig inför en främmande människa så det låser sig eller är du okej med det men besviken på att ni inte når några resultat?

Jag känner mig inte bekväm alls och jag tror att det är därför det inte funkar.

El Guaje:

Känner du till vad du har för problem och känner att det inte finns någon risk att du skulle skada dig själv så kanske det vore klokt att prova utan psykolog ett tag, det kan nog få en att ta tag i det själv på ett annat sätt än vad man gör när man förlitar sig på att de ska lösa problemen.

Jag vet vad problemen är och egentligen kan jag nog lösa dom själv om jag bara hade motivationen och vågade. Även om jag känner att jag inte skulle skada mig nu så får jag stå ut med dessa problem nästan varje dag och då vet jag inte hur jag skulle reagera riktigt utan nån hjälp alls. Att ha en vän att prata med skulle kanske hjälpa, vet inte.

ladysmurf:

eller helt enkelt sluta gå för att psykolog funkar inte för mig.

jag tror jag prata med 5 psykologer. men nu har jag hittat rätt tror jag. han verkar smart o verkar ha mkt idéer.

det är en blandning av traditionell psykologi o kbt. har bara gått på en session, men tror på honom. läste lite i hans psykologblogg och fick ett bra intryck innan också

ladysmurf:

Jag känner mig inte bekväm alls och jag tror att det är därför det inte funkar.

Så tror jag faktiskt rätt många känner och det är inget fel att känna så. Funkar det inte så funkar det inte, man är inte misslyckad för det.

ladysmurf:

Jag vet vad problemen är och egentligen kan jag nog lösa dom själv om jag bara hade motivationen och vågade.

Motivationen är nog det som är det svåraste att hitta. När allting bara är skit så kan det vara svårt att se någon mening med att kämpa. Men det är oftast värt att göra det för rätt som det är så dyker det upp något som ger en lite gnista tillbaks. Något som ger en motivation och hopp om en ljusare framtid.

Så jag hoppas verkligen du har orken att kämpa på med vardagen tills dess. Att hitta något kul som aktiverar en är väl ett sätt att fördriva dagarna utan att tänka så mycket. I mitt fall räddade det mig nog att återuppta min fotbollskarriär när det var som mörkast. Men det kan väl vara vad som helst bara man gör något istället för att sitta och fundera på problemen dagarna i ända.

ladysmurf:

Även om jag känner att jag inte skulle skada mig nu så får jag stå ut med dessa problem nästan varje dag och då vet jag inte hur jag skulle reagera riktigt utan nån hjälp alls.

Är du inte säker så är det nog bäst att försöka ha någon form utav hjälp. Kanske gå till någon psykolog mer sällan eller så. Känns ju dumt att chansa när det låter som du är rätt stabil trots alla problem.

El Guaje:

Att hitta något kul som aktiverar en är väl ett sätt att fördriva dagarna utan att tänka så mycket. I mitt fall räddade det mig nog att återuppta min fotbollskarriär när det var som mörkast. Men det kan väl vara vad som helst bara man gör något istället för att sitta och fundera på problemen

Ja att hålla sig sysselsatt är bra, brukade träna fotboll förut och det hjälpte, det var när jag slutade som jag började må sämre faktiskt. Alla säger att jag ska hitta något bra som jag kan fokusera på men jag har inte fått några bra tips på vad jag kan göra och jag kommer inte på något heller.

El Guaje:

Men det är oftast värt att göra det för rätt som det är så dyker det upp något som ger en lite gnista tillbaks. Något som ger en motivation och hopp om en ljusare framtid.

Ja det är sant.

El Guaje:

Kanske gå till någon psykolog mer sällan eller så. Känns ju dumt att chansa när det låter som du är rätt stabil trots alla problem.

Ja, det känns dumt att chansa. Kanske räcker med att prata med skolkuratorn nån gång då och då.