Det viktigaste är markerat!!!!1
Som vanligt har jag inte planerat vad jag ska skriva, så om det blir ett osammanhängade inlägg skyller jag på att jag är indolent.

Flyr från verkligheten vid vissa tillfällen, det är inte typiskt mig men det händer att jag gör så många gånger. Vid sådana tillfällen vänder jag mig till mitt kära internet, för jag har fått för mig att man isolerar sig från omgivningen då. Vilket inte alltid behöver vara sant.
Sjukt nog lyckas jag alltid skapa något starkt Band till någon internetmänniska (behöver inte vara en datornörd) - jag kan till exempel få den andra personen att tro att jag är besatt av honom/henne eller så blir personen själv Besatt av mig osv.
Det går iaf så långt att någon eller båda vill träffas, vilket inte var med mening.

Jag sätter mig inte bakom skärmen för att skaffa vänner utan det är lite det motsatta jag söker - att inte ha kontakt med någon pga. jag inte orkar anstränga mig för att folk ska orka anstränga sig. Sedan är det, i det här fallet, ett stort minut att jag är så besatt av sociala sammanhang.

Asså, vet inte vart jag vill komma med det här. Söker sympati nu och det får jag inte genom att blogga, tyvärr.

GLÖMDE EN SAK, det viktigaste:
Om man träffas så kan möjligtvist 2 saker ske:
Antingen finner mn inget intresse alls och blir besviken eller så blir man ännu mer Besatt.
Besvikelsen föder sorg. Blir man för besatt så träffas man antagligen oftare och det kan i sin tur göra att jag tröttnar på den personen eller aatt det bara går över gränsen.

Åååh. Jobbigt det ska vara med relationer.

Så, känner någon likadant?