Aviseringar
Rensa alla

Jättedeprimerad..tänker bara på mat och kalorier


Ämnesstartare

Hejsan allihopa. Jag är jättedeprimerad och ledsen. Har inte alltid mått jättebra men då har jag haft någonting att vara ledsen över som till exempel kärlek och annat. Har då också kunnat spendera min tid för att tänka på detta. Jag är just nu väldigt deprimerad och ledsen...bor helt själv och har inte ork att gå ut och träffa vänner då detta är en helt ny stad. Jag har förlorat min bästa vän och ser inget hopp i livet längre. Varje gång jag bestämmer mig för någonting så gör jag det spontant men ångrar mig sedan på direkten. Jag sitter alltid hemma och spelar spel..men jag har hittat ett beroende som får mig att må bra för stunden men kan gråta medans. Det låter kanske fånigt, men det jag alltid tänker på mer än någonting annat är mat. Är normalviktig men har varit mycket smalare förut, jag var för smal förut men nu kan jag bara inte sluta tänka på att jag vill äta.  Gråter hela tiden. Först så bantar jag i några dagar sen mår jag så sdåligt att jag kan köpa hur mkt mat som helst och fortsätter äta även fast jag är illamående. Jag kan proppa i mig flera chipspåsar, mat, choklad, hur mycket som helst. Förväntar mig inte att någon ska svara mig med något bra...men kanske folk kan ge mig respons på något vis


   
Citera

vet inte vad du är ute efter riktigt

men du verkar lida av någon ätstörning och det är definitivt tillräckligt för att du ska ha rätt till psykiatrisk hjälp, om du vill ha det. svårt att klara sånt där själv.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

df rqp:
vet inte vad du är ute efter riktigt

men du verkar lida av någon ätstörning och det är definitivt tillräckligt för att du ska ha rätt till psykiatrisk hjälp, om du vill ha det. svårt att klara sånt där själv.

Hej..tack för svar. Som sagt vet jag inte heller vad jag är ute efter. Jag vet inte någonting just nu har inte koll på någonting. Jag kanske har det...vet inte 🙁 Jag har rädsla för att gå upp i vikt men det är inte så att jag spyr och grejer, men det mitt liv går ut på just nu är att försöka äta så lite som möjligt, helst ingenting alls, men samtidigt också går mitt liv på att sluta med att tänka detta


   
SvaraCitera

Ensamheten är ens största fiende som leder till  man blir deprimerad och speciellt när man känner allt är hopplöst. Alla har olika sätt och hantera det, ditt är ju spela och tröst äta som du har börjat med . 

Bästa du kan göra är att inte isolera dig för mkt och ist gå ut och rör på dig och se dig om i din nya omgivning  . Vänd på det passiv till aktivt och tänk på att det finns fördelar att va ny i en stad man kan börja om på nytt . Gå ut ta en promenad på kvällarna och känn efter och tänk/filosofera över din livssituation vilket du nog har gjort redan men glöm inte också att vänner kan trösta och stötta en . Att tänka negativt bryter bara ner en ännu mer så försök och  tänka positivt  och hitta på saker som du gillar göra utöver datorspelandet . 

Vet dock om det här kommer hjälpa mkt men ja gjorde ett försök , kram 


   
SvaraCitera

veldigtledsen:

Hej..tack för svar. Som sagt vet jag inte heller vad jag är ute efter. Jag vet inte någonting just nu har inte koll på någonting. Jag kanske har det...vet inte 🙁 Jag har rädsla för att gå upp i vikt men det är inte så att jag spyr och grejer, men det mitt liv går ut på just nu är att försöka äta så lite som möjligt, helst ingenting alls, men samtidigt också går mitt liv på att sluta med att tänka detta

ångestproblematik åtminstone. vet hur det känns när allt kretsar kring en sak, ond spiral osv.  men kan inte säga hur jag tog mig ut det. har nog snarast växlat objekt för fixeringen.

det är inget du ska behöva lida av. har du några bra vänner kvar i din gamla stad? vilken var anledning till flytten? klarar du av att sköta det liv du planerat i den nya staden? kanske är det bäst att flytta tillbaka och reparera med stöd från familj och så. eller är de elaka? hur känner du inför att kontakta vården? bara spånar nu...


   
SvaraCitera
time
 time

Angående maten så finns det massor med bra hjälp du kan få, både på nätet och ofta i din hemkommun (det senare beror dock lite på var du bor, förstås). Det är lätt hänt att man, när man är deprimerad, tar ut det på sin kropp. Jojobantning eller obalansen du skapar när du först tar bort mat och sedan lägger till mer är väldigt, väldigt ohälsosam på många sätt, både fysiskt och psykiskt. 

Det gör ingenting att du lägger tid på dataspel och sånt. Det får man göra om man tycker det är givande. Man ska få göra precis vad som helst, så länge ens hälsa inte blir lidande på något sätt.

Nu var det ett lite komprimerat svar du fick av mig här för jag har inte tillgång till min dator, men du får hemskt gärna skriva i PM till mig om du känner att du behöver prata med någon. Kram på dig!


   
SvaraCitera

kan vara kul att tänka på mat
vfr e du deprimerad?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Aaron:
Ensamheten är ens största fiende som leder till  man blir deprimerad och speciellt när man känner allt är hopplöst. Alla har olika sätt och hantera det, ditt är ju spela och tröst äta som du har börjat med . 

Bästa du kan göra är att inte isolera dig för mkt och ist gå ut och rör på dig och se dig om i din nya omgivning  . Vänd på det passiv till aktivt och tänk på att det finns fördelar att va ny i en stad man kan börja om på nytt . Gå ut ta en promenad på kvällarna och känn efter och tänk/filosofera över din livssituation vilket du nog har gjort redan men glöm inte också att vänner kan trösta och stötta en . Att tänka negativt bryter bara ner en ännu mer så försök och  tänka positivt  och hitta på saker som du gillar göra utöver datorspelandet . 

Vet dock om det här kommer hjälpa mkt men ja gjorde ett försök , kram 

Aaron tack så mycket för svar...jag försöker verkligen göra det och aktivera mig. måste ta mig ut härifrån och träffa folk...
tack för att du försöker det hjälper med endast minsta svar 🙂

df rqp:

ångestproblematik åtminstone. vet hur det känns när allt kretsar kring en sak, ond spiral osv.  men kan inte säga hur jag tog mig ut det. har nog snarast växlat objekt för fixeringen.

det är inget du ska behöva lida av. har du några bra vänner kvar i din gamla stad? vilken var anledning till flytten? klarar du av att sköta det liv du planerat i den nya staden? kanske är det bäst att flytta tillbaka och reparera med stöd från familj och så. eller är de elaka? hur känner du inför att kontakta vården? bara spånar nu...

tack för svar 🙂 jag har vänner kvar i min gamla stad dock orkar jag inte hålla kontakten med dem även fast jag älskar dem, känner mig för deprimerad. anledning till flytten är att jag trodde att det var det bästa för mig...har mått så här länge även fast jag flyttat hit och dit...har provat med familj och utan familj..och varit precis likadant med familj och vänner dock har det varit bättre då för störd...jag vet inte jag skulle jättegärna vilja ha hjälp men det känns som att det är så komplicerat. vet inte vad det e för fel på mig riktigt

timeisrunningout:
Angående maten så finns det massor med bra hjälp du kan få, både på nätet och ofta i din hemkommun (det senare beror dock lite på var du bor, förstås). Det är lätt hänt att man, när man är deprimerad, tar ut det på sin kropp. Jojobantning eller obalansen du skapar när du först tar bort mat och sedan lägger till mer är väldigt, väldigt ohälsosam på många sätt, både fysiskt och psykiskt. 

Det gör ingenting att du lägger tid på dataspel och sånt. Det får man göra om man tycker det är givande. Man ska få göra precis vad som helst, så länge ens hälsa inte blir lidande på något sätt.

Nu var det ett lite komprimerat svar du fick av mig här för jag har inte tillgång till min dator, men du får hemskt gärna skriva i PM till mig om du känner att du behöver prata med någon. Kram på dig!

tack för svar du med 🙂
ja det känns inte alls bra..äter tills jag gråter..hur normalt e det. dataspel och filmer hjälper mig hitta till en annan värld, och bort från tänket av mat.

tack för det det ska jag göra 🙂


   
SvaraCitera

veldigtledsen:
tack för svar 🙂 jag har vänner kvar i min gamla stad dock orkar jag inte hålla kontakten med dem även fast jag älskar dem, känner mig för deprimerad. anledning till flytten är att jag trodde att det var det bästa för mig...har mått så här länge även fast jag flyttat hit och dit...har provat med familj och utan familj..och varit precis likadant med familj och vänner dock har det varit bättre då för störd...jag vet inte jag skulle jättegärna vilja ha hjälp men det känns som att det är så komplicerat. vet inte vad det e för fel på mig riktigt

om du visste exakt vad felet var skulle du inte ha något problem tror jag. vården är till för att hjälpa dig med både att identifiera grundproblemet och att hitta lösningar. det vore underligt om man var tvungen att kunna diagnosticera sig själv för att få hjälp inte sant? tycker du ska ge dem en chans. antingen duger de eller så kan du vara bitter och arg på dem. det kanske ger styrka det också.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

df rqp:

om du visste exakt vad felet var skulle du inte ha något problem tror jag. vården är till för att hjälpa dig med både att identifiera grundproblemet och hitta lösningar. det vore underligt om man var tvungen att kunna diagnosticera sig själv för att få hjälp inte sant? tycker du ska ge dem en chans. antingen duger de eller så kan du vara bitter och arg på dem. det kanske ger styrka det också.

det har du väldigt rätt i hörrudu 🙂 kanske är det rätta vägen ja...kul att man kom någon vart i tänkeriet av att skriva på detta forum. men även skrev jag här nog också för det är så himla svårt att förklara för vänner och familj. det går inte. 


   
SvaraCitera

veldigtledsen:

det har du väldigt rätt i hörrudu 🙂 kanske är det rätta vägen ja...kul att man kom någon vart i tänkeriet av att skriva på detta forum.

lycka till!

veldigtledsen: men även skrev jag här nog också för det är så himla svårt att förklara för vänner och familj. det går inte. 

det är du inte ensam om hehehe


   
SvaraCitera