Vet inte vad jag ska göra. I min förra skola var jag alltid "den blyga" och hade väldigt få vänner som jag pratade med. Blir extremt nervös av att prata med folk. Mitt hjärta slår snabbare, jag kan inte fokusera eller kolla människan i ögonen. jag vill verkligen inte bli ensam på gymnasiet för mådde ofta dåligt på min förra skola. jag har drömt mardrömmar om detta flera nätter nyligen. Om någon har liknande problem eller vet vad fan jag ska ta mig till skriv gärna 
Vilken linje?
Det är oftast enklare på gymnasiet än det är i grundskolan. Du träffar folk som också är "nya" på skolan. Alla har samma tanka att de inte vill bli ensamma på gymnasiet. Därför är det nog högst troligt att någon kommer försöka bli din vän.
Encely:
Det är oftast enklare på gymnasiet än det är i grundskolan. Du träffar folk som också är "nya" på skolan. Alla har samma tanka att de inte vill bli ensamma på gymnasiet. Därför är det nog högst troligt att någon kommer försöka bli din vän.
Tack för svaret oroar mig nog lite för mycket, har börjat förlora kontakten med mina barndomsvänner också så det gör mig extra rädd för att bli ensam på gymnasiet
Va social bara inte för mkt va chill först men hälsa sen fråga typ va gillar du att göra osv så ser du om ni delar nån hobby får du respons kör på skiter dom i dig skit i dom slösa inte tid då håll dig till dom d funkar med bättre 5 bra vänner än 10 ytliga
Loco99:
Va social bara inte för mkt va chill först men hälsa sen fråga typ va gillar du att göra osv så ser du om ni delar nån hobby får du respons kör på skiter dom i dig skit i dom slösa inte tid då håll dig till dom d funkar med bättre 5 bra vänner än 10 ytliga
Tack för svar, det var faktiskt rätt kloka råd 
Ettanvändarnamn:
Tack för svar, det var faktiskt rätt kloka råd
Lugnt:) skriv pm om du vill snacka mer
Bjud på dig själv!snacka! Va inte tyst. Le. Säg Hej. Hjälp till. Visa respekt. Det tycker alla om tror jag.
Säg hej till folk typ
Jag var jätteosocial när jag började, pratade inte med någon som jag inte kände sen innan (om inte de tilltalade mig först). Men efter ett (bra) tag så slappnade jag av allt mer och lärde känna allt fler i klassen. Dessutom fanns det ju de som tog initiav att prata med mig, som jag lärde känna rätt snabbt.
Det jag vill få fram är helt enkelt bara att jag har varit precis lika blyg som du, och det löste sig finfint ändå. Antagligen kommer det gå bra för dig också, så ta det lugnt.
Ruttenfisk:
Jag var jätteosocial när jag började, pratade inte med någon som jag inte kände sen innan (om inte de tilltalade mig först). Men efter ett (bra) tag så slappnade jag av allt mer och lärde känna allt fler i klassen. Dessutom fanns det ju de som tog initiav att prata med mig, som jag lärde känna rätt snabbt.Det jag vill få fram är helt enkelt bara att jag har varit precis lika blyg som du, och det löste sig finfint ändå. Antagligen kommer det gå bra för dig också, så ta det lugnt.
Tack <3
Ska också börja på gymnasium snart och är nervös. Men jag har i grundskolan bytt skola fyra gånger så jag har lärt mig en hel del om relationer och klassbyten.
För det första, om du inte får några vänner under första veckan så gråt INTE och tänk inte att det är ÖVER. För att det kan ta sitt tag att hitta de rätta vännerna eller några alls. Jag kom ihåg då jag efter två veckor av skolan grinade och åkte hem för att jag trodde att jag inte skulle ha några vänner. Men här sitter jag ett år senare med några av mina närmaste och finaste vänner jag nästan någonsin haft. Så ge inte upp för tidigt och låt det ta sin tid.
För det andra, tänk inte så mycket på vad de andra tänker. För att dom kommer att gilla dig som du är. Dom lär märka om du är lite blyg och därefter kanske ta första steget att prata med dig. För att märka en slags tecken till dem att du gillar dem kan du ju alltid le i ögonen på dom eller kolla lite extra mycket.
Det finns så många olika sätt att skapa vänner så att det är helt sjukt. En vän fick jag genom att hon skrev till mig på snap och fråga om vi kunde sitta med varann i bussen. En annan vän fick jag genom att vi hamna i samma grupp på idrottslektionen då vi skulle gå promenad i skogen. En annan vän fick jag genom en tidigare vän. En vän fick ja genom en målarkurs. Plötsligt händer det liksom.
Annnnnonym:
Ska också börja på gymnasium snart och är nervös. Men jag har i grundskolan bytt skola fyra gånger så jag har lärt mig en hel del om relationer och klassbyten.För det första, om du inte får några vänner under första veckan så gråt INTE och tänk inte att det är ÖVER. För att det kan ta sitt tag att hitta de rätta vännerna eller några alls. Jag kom ihåg då jag efter två veckor av skolan grinade och åkte hem för att jag trodde att jag inte skulle ha några vänner. Men här sitter jag ett år senare med några av mina närmaste och finaste vänner jag nästan någonsin haft. Så ge inte upp för tidigt och låt det ta sin tid.
För det andra, tänk inte så mycket på vad de andra tänker. För att dom kommer att gilla dig som du är. Dom lär märka om du är lite blyg och därefter kanske ta första steget att prata med dig. För att märka en slags tecken till dem att du gillar dem kan du ju alltid le i ögonen på dom eller kolla lite extra mycket.
Det finns så många olika sätt att skapa vänner så att det är helt sjukt. En vän fick jag genom att hon skrev till mig på snap och fråga om vi kunde sitta med varann i bussen. En annan vän fick jag genom att vi hamna i samma grupp på idrottslektionen då vi skulle gå promenad i skogen. En annan vän fick jag genom en tidigare vän. En vän fick ja genom en målarkurs. Plötsligt händer det liksom.
Tack det hjälpte väldigt mycket
Bästa sättet att bli av med social inkompetens aka nervosit runt andra människor är att öva. Det blir faktiskt värre med tiden och inte tvärtom som många tror. Att skaffa vänner är lätt, seriöst. Det enda du behöver göra är att inte vara creepy. Prata bara med så många som möjligt så kommer det lösa sig.
Fler tips: var positiv, ingen gillar negativa personer.
Gnäll inte, det gör dig mer negativ.
