trevlig-snubbe:
Det är bra det! Det är klokt av dig, precis så som man ska göra, du det det redan!
Varsågod, fråga om det är något bara!
Det vore kul om du berättade hur det gick också. Man är ju nyfiken ändå!
Well, jag är inte den mest utåtriktade personen så det kan dröja ett tag innan jag faktiskt gör detta
DenDärBlygaKillen :
Well, jag är inte den mest utåtriktade personen så det kan dröja ett tag innan jag faktiskt gör detta
Jo, det är ju svårt men ett tips är att du bestämmer dig för att nu jävlar säger jag det så kommer du ha det överstökat!
Jag har det jobbigt både hemma och i skolan. I skolan så är det jobbigt för "min vän" mobbar mig ibland och är taskig mot mig. Hon vill ha flea chanser hela tiden men jag orkar inte ge henne mer chanser. Och hemma är det bara jobbigt med föräldrarna som skriker på mig. Sen har jag depression och ibland vill jag bara dö. Ibland tänker jag att ingen behöver mig att ingen skulle bry sig om jag dog. Jag orkar inte leva. Min depression gör mig bara svagare och svagare. Jag behöver hjälp för vågar inte gå till en kurator. Hjälp mig!
Go for it.
DenDärBlygaKillen :
Ska försöka förklara detta så kortfattat jag kan men ha inte höga förhoppningar på att det blir såFör 4,5 månad sen så märkte en tjej i klassen att jag mådde dåligt och vi började prata en del för hon ville hjälpa mig, det har lett till att vi är extremt bra vänner nu och hon är den bästa vän jag har haft, grejen är den att jag tyvärr har blivit förälskad i henne och det har jag varit sedan December och jag är 99% säker på hon inte känner samma sak (när man är så förälskad som jag är så är det lätt att ta reda på).
Grejen är den att jag har extrem ångest över det här, för så som jag känner för henne har jag aldrig någonsin känt för någon förut, jag har haft massa olika crushes men jag har aldrig känt ett så starkt samband med en person förrän nu. Jag vet inte om jag bör berätta för henne för risken finns att våran vänskap då rinner ut i sanden och det har jag redan gått igenom en gång förut och jag känner att den smällen skulle vara för stor att ta för hon är verkligen den bästa vän jag haft men samtidigt den person jag helt ärligt vill spendera resten av livet med.
Vad bör jag göra? Kan tillägga att jag är 18 och går sista året på gymnasiet.
Orkar_inte_mer:
Jag har det jobbigt både hemma och i skolan. I skolan så är det jobbigt för "min vän" mobbar mig ibland och är taskig mot mig. Hon vill ha flea chanser hela tiden men jag orkar inte ge henne mer chanser. Och hemma är det bara jobbigt med föräldrarna som skriker på mig. Sen har jag depression och ibland vill jag bara dö. Ibland tänker jag att ingen behöver mig att ingen skulle bry sig om jag dog. Jag orkar inte leva. Min depression gör mig bara svagare och svagare. Jag behöver hjälp för vågar inte gå till en kurator. Hjälp mig!
Jag tycker du ska säga till henne vad du känner. För du mår nog inte bra av att hålla det kvar. Och om hon inte har känslor för dig så är det viktigt att du säger till henne typ att du inte vill att någon ändras mellan er pga det ♥
Säg "Jo, det är så att jag fått lite känslor för dig" typ