Jag är 22 år. Jag har sedan jag fick min diagnos blivit ifrågasatt om vad jag kan eller inte. Jag har fått höra att jag inte ger mina praktiker chanser när de har berott på att jag inte fick det stödet jag behövde och förväntade mig, att jag inte klarade av mina praktiker pga min uthållighet, jag har blivit missförstådd och de är alla möjliga saker jag har blivit ifrågasatt om. Jag vet inte hur jag ska göra längre. Det roliga är att de frågorna jag får mest är hur ska du flytta eller hur ska du klara av detta ? De var exempel på frågor jag kan få. Eftersom folk inte hjälper mig och bara ifrågasätter allt och jag knappt får svara på hur det ligger till blir det ju lite svårt. Folk dvs mina föräldrar och släkt har svårt att förstå hur de ska hjälpa mig men ändå så hjälper de mig på fel sätt. Jag har sagt vad jag vill ha hjälp med ändå så förstår de inte och i vissa saker vill jag inte ha någon hjälp och istället för att bara förstå det så ska de ifrågasätta det och jag är trött på att ha min diagnos för jag kan knappt försvara mig själv längre. Jag hamnar i underläge och folk tror typ inte att jag har några känslor. De bara antar saker hela tiden när de knappt vet någonting om vad det är som har hänt. Jag orkar inte längre. Kan någon hjälpa mig?
Vad är det för diagnos? Aspberger? ADD? ADHD? Bipolär? Skulle underlätta, om du vill ha tips.
Axel_von_Färsen:
Vad är det för diagnos? Aspberger? ADD? ADHD? Bipolär? Skulle underlätta, om du vill ha tips.
Atypisk autism.
Finns många graders av autism. Och det finns saker och ting folk med autism ej kan göra men det finns även fördelar med autism.
Min lillebror har autism och måste säga han är jävligt smart för att vara mindre än mig, t.o.m smartare än mig.. ._.