Backstory:
Jag var, för några månader sedan tillsammans med en kille. Vi kan kalla honom Rasmus. Rasmus och jag hade ett 8 månader långt förhållande. Under mitt och Rasmus förhållande så fick han utbrott över minsta sak. En gång glömde jag säga puss i telefon innan vi la på. Då slog han sönder sin dataskärm. Från Rasmus pappa och bästa vän fick jag alltid höra att jag är den enda som kan lugna honom, hålla honom glad, hålla honom stabil, mm. Detta lade ett sådant enormt tryck på mig. Hans pappa kunde ringa mig när jag blivit irriterad på Rasmus och be mig säga förlåt så Rasmus skulle bli lugn igen. Till slut efter 8 månader sa jag att jag behövde ta en paus från förhållandet då min psykiska hälsa bara blivit värre och värre med tiden. Vi sa att om Rasmus älskar mig så väntar han på mig. Jag behövde bara tid för mig själv.
Till saken:
När vi väl tog pausen så ballade saker ur. Han blev allt värre i humöret, han reagerade på minsta sak och han hotade med att ta livet av sig. Det var till och med en morgon då jag vaknade och allt kändes fel. Så jag kunde inte somna om. Jag tig upp telefonen och såg Rasmus story på snap. Han höll i ett rep och hade skrivit ”ville bara tacka mina vänner men nu är det min tur”. Jag ringer i pabik till hans pappa för att be honom kolla att Rasmus lever. Jag levde i konstant rädsla för att han skulle dö. Men det slutade inte där. Han började umgås med personer han svor att aldrig träffa igen. Han började vandalisera bussar, busshålls platser, privatägda personbilar, mm.Rasmus började till och med umgås med personen som sexuellt ofredade mig. Detta visste han om.
Det känns som att allt som hänt efter Rasmus och jag gick ifrån varandra är mitt fel. Precis allt. Det känns som jag gjorde fel när jag gick ifrån Rasmus. Då hade aldrig detta hänt. Nu har han blockat mig överallt och jag kan inte släppa det. Jag kan inte sluta tänka på honom. Jag kan inte. Vad är det för fel på mig. Hur fan ska jag någonsin komma över allt detta? Hur fan ska jag komma över Rasmus?
Det är absolut inte ditt ansvar att hålla ordning på hans (eller någon annans) liv.
Den enda person som bär skulden för hans livsval är han själv och du har all rätt i världen att leva ditt eget liv utan oro för honom.
Tur att man inte är ensam om att älska kebab iallafal.
Han behöver professionell hjälp om något. Ta hand om dig i första hand
Känner igen mig, gjorde nyligen slut med mitt ex som betedde sig så. Mådde dåligt under dessa 2 år med honom, vågade aldrig lämna för att det kändes som att det skulle vara mitt fel om han tog sitt liv mm. Fick intala mig själv att jag inte kan leva såhär, att jag inte ska behöva ta hand om honom samt att hans liv inte ligger mina händer. Hade jag varit du hade gått vidare, han får göra sina val. Det är aldrig okej att hota någon med att ta sitt liv mm, mått väldigt bra sedan jag lämnade mitt ex. Vet inte hur det är med honom, men jag har inga bekymmer längre.
Kontaktbygel:
Känner igen mig, gjorde nyligen slut med mitt ex som betedde sig så. Mådde dåligt under dessa 2 år med honom, vågade aldrig lämna för att det kändes som att det skulle vara mitt fel om han tog sitt liv mm. Fick intala mig själv att jag inte kan leva såhär, att jag inte ska behöva ta hand om honom samt att hans liv inte ligger mina händer. Hade jag varit du hade gått vidare, han får göra sina val. Det är aldrig okej att hota någon med att ta sitt liv mm, mått väldigt bra sedan jag lämnade mitt ex. Vet inte hur det är med honom, men jag har inga bekymmer längre.
Det är väl bara det att jag visste hur mitt ex skulle reagera. Han reagerade exakt som jag trodde. Det gör inte saken lättare. För det känns som det är mitt fel. Kan inte släppa tankarna på att det är mitt fel att han är helt tvärt emot som han var i vårt förhållande
(Med tvärt emot menar jag lika dåligt bara att alla hans handlingar är tvärt om.)
Kebaab02:
Det är väl bara det att jag visste hur mitt ex skulle reagera. Han reagerade exakt som jag trodde. Det gör inte saken lättare. För det känns som det är mitt fel. Kan inte släppa tankarna på att det är mitt fel att han är helt tvärt emot som han var i vårt förhållande(Med tvärt emot menar jag lika dåligt bara att alla hans handlingar är tvärt om.)
Det är inte ditt fel, lätt att känna så. Men du ska kunna må bra, du ska inte behöva anpassa dig till honom. Om han ska bete sig såhär kanske han inte ska något förhållande, jag visste att mitt ex skulle börja knarka så fort jag lämnade honom. Men jag kan inte stanna för att han inte ska göra det, tycker du ska skita i honom. Han klarar sig, tycker inte du ska fortsätta något mer med honom iallafall. Men inget är ditt fel, verkligen inte!
Kontaktbygel:
Det är inte ditt fel, lätt att känna så. Men du ska kunna må bra, du ska inte behöva anpassa dig till honom. Om han ska bete sig såhär kanske han inte ska något förhållande, jag visste att mitt ex skulle börja knarka så fort jag lämnade honom. Men jag kan inte stanna för att han inte ska göra det, tycker du ska skita i honom. Han klarar sig, tycker inte du ska fortsätta något mer med honom iallafall. Men inget är ditt fel, verkligen inte!
Hur mycket jag än vill är jag så ”emotionally invested” i honom. Jag menar han sa till mig jämt hur mycket han hatade sitt ex, han vägrade ens sitta bredvid henne. Nu är dem tillsammans igen..
Kebaab02:
Hur mycket jag än vill är jag så ”emotionally invested” i honom. Jag menar han sa till mig jämt hur mycket han hatade sitt ex, han vägrade ens sitta bredvid henne. Nu är dem tillsammans igen..
Du hör ju hur det låter, han är ju inte ett dugg shysst mot dig. Hade skitit i honom, om han gör så för att du ska bli ledsen så gå vidare. Han förtjänar inte din uppmärksamhet, vem gör ens så
Kontaktbygel:
Du hör ju hur det låter, han är ju inte ett dugg shysst mot dig. Hade skitit i honom, om han gör så för att du ska bli ledsen så gå vidare. Han förtjänar inte din uppmärksamhet, vem gör ens så
Vet bara inte hur jag ska få han ur mitt huvud. Har försökt allt.
Nääää vad tråkigt, men var glad för att du inte är en dvärg som @dvärg123
Don't be sad because sad backwards is das and das is nicht gut.
Inte bra på Tyska 🙁
Kebaab02:
Vet bara inte hur jag ska få han ur mitt huvud. Har försökt allt.
Det tar tid. Så låt det ta den tid det tar.
Jag har fått ut en person ur mitt huvud. Det tog tre år. En dag tog det bara slut och jag sa "nu bryr jag mig inte" fast jag bryr jätte mycket.
Gör så med illamående också, skjuter upp allt och ersätter med något annat som vad ska jag göra imorgon tre timmar på kvällen. Jag kan göra en lista på saker som jag skjutit upp pga lathet. Vill se serier NU men är fast här för jag ser fram emot två aktiviteter och kanske fått svar av nån som vill träffas. En sån där person som frågar alla när nån är i stan. Så att få ut någon ur huvudet då bryr jag mig inte om nästa person jag lär känna om den går eller inte. Det började med hela mitt kompisgäng.
Är Rasmus utredd? Låter spontant som borderline.
