Lounge:
jag förstår det, men kanske tar det mer energi att bära på det själv. eftersom du aldrig har berättat om ex. panikångestattacker så är det nog lätt att tro att ingen kommer reagera på dina problem. kanske du delger alldeles för liten bild. nu menar jag inte att dina vänner kommer komma som ridande på häst och rädda dig, kanske reagerar d som din sambo, men vissa kanske faktiskt är till en hjälp, trots att de jämt verkar glada och lättsamma, kanske de använder sig av exakt samma metod som du gör, att dölja det. det är inte roligt att bära på sådant där själv, att stänga in sig på toaletten vid panikattacker och så. men jag förståååååååååååååår att det är jobbigt att prata om, men kanske man tjänar på att försöka mer. jag har börjat försöka mer. det har gett mig en del. du får berätta om jag är helt ute och svirar här. bara så du vet får du alltid höra av dig till mig om du mår dåligt och vill prata. jag vet inte om jag kan vara till så mycket hjälp men vill att du ska veta att jag finns här iaf. blev ledsen när jag läst det du skrev i denna tråd!
tack, det betyder så himla mycket
psykiskt just nu.
Vad fan gör man för att bli glad egentligen? Varför blir jag inte bara glad automatiskt? Varför är jag aldrig nöjd? Varför är livet så besvärligt? Varför måste vissa av oss leva med typ kronisk ångest?
Låter nog dramatiskt men orkar typ inte längre.
Förtjänar en UM-kram tycker jag. kan jag få det? tack.
Cool du är som berättar, det är okej att må dåligt. Att du är på dåligt humör, eller har ångest måste inte betyda att du gör saker fel, det är känslor som i stor utsträckning är slumpmässiga. Om du vetat någon orsak så gissar jag att du hade gjort saker för att förändra och motverka dom orsakerna, så.. Min personliga erfarenhet säger mig att det går att motverka både dåligt humör och ångest, men det kräver en viss medvetenhet som man kan träna upp ect.
Först och främst så tycker jag det är viktigt att förstå att det är okej att inte vara lycklig alltid. Om man exempelvis har dåligt samvete för att man inte är lycklig, man kanske till och med känner sig lite dum pga av detta, så kan man tänka efter varför? Varför har jag dåligt samvete över att jag inte är lycklig? Om psykoanalys säger oss någonting idag så är det att vårt överjag inte försöker hindra oss att njuta, utan tvärt om konstant beordrar oss att njuta. Det kan därför vara värt att överkomma överjaget, så att man kan välja själv, och inte behöver ha dåligt samvete eller känna sig dum för att man inte lyckas med en konstant lyckomaximering...
Sedan vad gäller ångest ect, så är det tankar om saker som har hänt eller som händer i framtiden som förmodligen skapar din ångest ect. Då kan det vara en bra ide att tänka på vad du har kontroll över, och vad du inte har någon kontroll över, och acceptera de saker du inte har kontroll över nu och fokusera på det du faktiskt har kontroll över.
Det är så synd att det fortfarande är stigmatiserat att må psykiskt dåligt. Vi pratar vitt och brett om våra fysiska krämpor men det är "fult" och skämmigt med att ha ångest i alla dess former så det talar vi inte om.
Det är så synd att det fortfarande är stigmatiserat att må psykiskt dåligt. Vi pratar vitt och brett om våra fysiska krämpor men det är "fult" och skämmigt med att ha ångest i alla dess former så det talar vi inte om.
mm jättekonstigt. Varför är det accepterat att ringa chefen och säga att man har mensvärk eller feber men inte att säga att man mår psykiskt dåligt och inte orkar idag?
Tycker det är så himla naturligt att må dåligt ibland så förstår inte riktigt.
Samtidigt så skymmer jag det själv trots att jag tycker såhär, men det är mer för att jag lärt mig att inte visa mig svag, tror jag.
*Kram*
Mår du dåligt lite ibland, eller är det mer än så? Kronisk ångest är väl mer än så? Man är inte mindre stark för att man har ångest ...
Mår du dåligt lite ibland, eller är det mer än så? Kronisk ångest är väl mer än så? Man är inte mindre stark för att man har ångest ...
rätt ofta i längre perioder, går upp och ner, har väl egentligen lite ångest hela tiden bara att den går upp och ner. Svårt att förklara.
Fingerprints: Tycker det är så himla naturligt att må dåligt ibland så förstår inte riktigt.
Samtidigt så skymmer jag det själv trots att jag tycker såhär, men det är mer för
Ja eller hur. Jag vill ha ett samhälle där man kan säga att man måste ligga i sängen i tre timmar och stirra in i väggen varenda morgon för att övht orka kunna ta sig upp ur den lika väl som man kan säga att man har ont i knät efter att ha ramlat.
Jag känner också så ibland men det jag brukar göra för att må bättre är att sätta på musik, gråta och skriva ner vad jag tänker i en bok. Jag tänker att den boken kan komma till användning när man själv får barn som förmodligen någon gång kommer att känna likadant.
Ett viktigt tips: ät inte för att du mår dåligt! Det får dig förmodligen bara att må ännu sämre när du insett att du tröstätit, inte för att du gör det men bara fall du någonsin skulle fåför dig att testa. Jag gjorde det när jag va yngre och ingen förändring skedde förutom extrem övervikt, tyvärr.
Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart och MASSOR av kramar till DIG!
vart har ni vänt er när ni sökt hjälp ? Vårdcentralen? Är de verkligen bra? hatar vårdcentralen.
vart har ni vänt er när ni sökt hjälp ? Vårdcentralen? Är de verkligen bra? hatar vårdcentralen.
öppenvårdspsykologmott
ni är de enda som vet hur jag mår!! Hur sjukt är inte det. Förstår inte ens varför
puss på er
🙁 Kraaaam!
Har aldrig använt den där smileykombinationen förut, hoppas att det ger lite tyngd till det.
