S3ON:
Jag var rädd för att bli sövd också och är fortfarande kan man säga, hoppas innerligt att jag detta slipper i livet.
De försökte ge mig något slags lugnade i flytande form men jag vägrade detta också pga rädslan jag hade för allt, detta var i åren då min panikångest och annan ångest var som värst.
Uh förstår verkligen. Hade hemsk panikångest i flera år. Har väl nu ibland på ett sätt också men verkligen inte som förut. Kräktes och hade mig.
Men hade det skett när jag var liten hade de nog hållit fast mig och tvingat i mig lugnande tror jag. Det är så hemskt att gå runt med tandvärk. Var inte så längesedan jag reste mig upp ur tandläkarstolen och förklarade att jag inte kunde genomföra detta och gick därifrån, efter att ha bokat ny tid och fått prata med någon chefsperson. "Tog mig i kragen" och genomförde det efter någon vecka dock.
isola:
Uh förstår verkligen. Hade hemsk panikångest i flera år. Har väl nu ibland på ett sätt också men verkligen inte som förut. Kräktes och hade mig.
Men hade det skett när jag var liten hade de nog hållit fast mig och tvingat i mig lugnande tror jag. Det är så hemskt att gå runt med tandvärk. Var inte så längesedan jag reste mig upp ur tandläkarstolen och förklarade att jag inte kunde genomföra detta och gick därifrån, efter att ha bokat ny tid och fått prata med någon chefsperson. "Tog mig i kragen" och genomförde det efter någon vecka dock.
Tror det var den fysiska smärtan som hjälpte mig, utan den hade jag aldrig utsatt mig för den där risken jag inbillade mig fanns.. Fy fan vad mina föräldrar tvingade mig till en massa andra jobbiga grejer förövrigt, men det var bra.. Hade aldrig övervunnit rädslan annars!
Fingerprints: Körde med!mvh pussy
Hos tandläkaren är ett (av få) ställen där det är ok att vara mes.
Har lagat två småsmå hål och gjorde det utan bedövning. Sist jag tog bedövningsspruta så stack läkaren typ in den rakt i ett sår och det gjorde så fruktansvärt ont, är lite rädd för att det ska kännas likadant i munnen. Då står jag hellre ut med ilningarna när det borras.