Hjärtlös:
Alltså, menar mer att det är rätt skrämmande.. Det en främling säger till en om att den älskar en och sådär tenderar inte att fästa lika mycket som ifall det vore någon en faktiskt känner och bryr sig om att ha i sitt liv. Det är ju dock bra att försöka vara trevlig och uppmuntra andra.
Om vi säger så här då. I fall en främling skulle komma fram och säga: Måste bara säga att dina kläder är grymt snygga. Skulle ju jag ta åt mig det mer än om det kom från min t.ex. mamma. Agree?
Det är inte bara att fortsätta kämpa och så när man försökt så länge och inte sett någon frukt av det, bara blivit allt värre och värre, några vackra ord är inte nog. Viljan och motivationen har tagit slut
Vet ärligt inte vad jag ska säga. Den enda som kan hjälpa dig är du.
AnnaUtanZ: Vet ärligt inte vad jag ska säga. Den enda som kan hjälpa dig är du.
Precis, och när jag inte kan så kan ingen
därav "orkar inte"
AnnaUtanZ:
Om vi säger så här då. I fall en främling skulle komma fram och säga: Måste bara säga att dina kläder är grymt snygga. Skulle ju jag ta åt mig det mer än om det kom från min t.ex. mamma. Agree?
Hmm jag vet inte. Personligen så skulle jag nog inte reagera så starkt oavsett vem som sa det. Vill hellre ha beröm för sådant jag har åstadkommit, genuint då självfallet.
Du verkar vara en trevlig en du, en fråga bara, finns det de som heter anna MED Z? 🙂
Precis, och när jag inte kan så kan ingen
därav "orkar inte"
Fast du kan ju. Det är ett val. Precis som du kan välja att tänka fan jag kommer klara de här.
Hjärtlös:
Hmm jag vet inte. Personligen så skulle jag nog inte reagera så starkt oavsett vem som sa det. Vill hellre ha beröm för sådant jag har åstadkommit, genuint då självfallet.
Kul att du säger så, har faktiskt funderat över det där med komplimanger. Och varför kommenterar man utseende och kläder istället för personlighet?
Knegaren:
Du verkar vara en trevlig en du, en fråga bara, finns det de som heter anna MED Z? 🙂
Det finns om man vill 🙂
AnnaUtanZ:
Kul att du säger så, har faktiskt funderat över det där med komplimanger. Och varför kommenterar man utseende och kläder istället för personlighet?
Ja, det är oftast jobbigt med komplimanger som bara handlar om ytliga saker. "Du passar väldigt bra i den där tröjan." Hade varit att föredra.
AnnaUtanZ: Fast du kan ju. Det är ett val. Precis som du kan välja att tänka fan jag kommer klara de här.
Jag har tänkt positivt och att jag kan göra saker bättre, men det visade sig att jag hade fel, exempelvis så har jag länge velat återuppta studier, och försöker med det men precis allting motarbetar mig, fick ingen bostad, inget bidrag och är förbjuden att försöka åtgärda så att jag kan få bidrag av finansiella skäl.
Resten av aspekterna i mitt liv fungerar inte heller värst bra, är 25 år och har alltid var ensam gällande kärlek och romantik, det stör mig något enormt, men folk har helt enkelt inget intresse i mig trots frekvent socialiserande och stundom försök till charmerande som konstant blir avvisade.
Dras med psykiska men som förhindrar mig att riktigt delta i världen och känna mig närvarande, psykiatrin har gett upp på att försöka fixa dem och får bara svaret att "det går inte att göra något åt" gällande alla problem jag försöker ta upp med dem och numera svarar de inte ens när jag ringer och försöker boka tid.
jag ser inte hur något av dessa (av många) exempel är baserade i val från min sida
Hjärtlös:
Ja, det är oftast jobbigt med komplimanger som bara handlar om ytliga saker. "Du passar väldigt bra i den där tröjan." Hade varit att föredra.
Eller "du bär upp den där tröjan väldigt bra".hmm, fast man är ju så van...allt är ju utseende fixerat nu för tiden.
AnnaUtanZ:
Eller "du bär upp den där tröjan väldigt bra".hmm, fast man är ju så van...allt är ju utseende fixerat nu för tiden.
Ja. Det är svårt att märka någonting annat än utseendet när det är en sådan centrerad del av livet.
Jag har tänkt positivt och att jag kan göra saker bättre, men det visade sig att jag hade fel, exempelvis så har jag länge velat återuppta studier, och försöker med det men precis allting motarbetar mig, fick ingen bostad, inget bidrag och är förbjuden att försöka åtgärda så att jag kan få bidrag av finansiella skäl.
Resten av aspekterna i mitt liv fungerar inte heller värst bra, är 25 år och har alltid var ensam gällande kärlek och romantik, det stör mig något enormt, men folk har helt enkelt inget intresse i mig trots frekvent socialiserande och stundom försök till charmerande som konstant blir avvisade.
Dras med psykiska men som förhindrar mig att riktigt delta i världen och känna mig närvarande, psykiatrin har gett upp på att försöka fixa dem och får bara svaret att "det går inte att göra något åt" gällande alla problem jag försöker ta upp med dem och numera svarar de inte ens när jag ringer och försöker boka tid.jag ser inte hur något av dessa (av många) exempel är baserade i val från min sida
Men du lever eller hur? Och du kommer troligtvis leva bra länge till. Finns så grymt mycket som kommer hända fram över. Även om allt känns hopplöst nu, så är det inte det.
Jag har tänkt positivt och att jag kan göra saker bättre, men det visade sig att jag hade fel, exempelvis så har jag länge velat återuppta studier, och försöker med det men precis allting motarbetar mig, fick ingen bostad, inget bidrag och är förbjuden att försöka åtgärda så att jag kan få bidrag av finansiella skäl.
Resten av aspekterna i mitt liv fungerar inte heller värst bra, är 25 år och har alltid var ensam gällande kärlek och romantik, det stör mig något enormt, men folk har helt enkelt inget intresse i mig trots frekvent socialiserande och stundom försök till charmerande som konstant blir avvisade.
Dras med psykiska men som förhindrar mig att riktigt delta i världen och känna mig närvarande, psykiatrin har gett upp på att försöka fixa dem och får bara svaret att "det går inte att göra något åt" gällande alla problem jag försöker ta upp med dem och numera svarar de inte ens när jag ringer och försöker boka tid.jag ser inte hur något av dessa (av många) exempel är baserade i val från min sida
