Aviseringar
Rensa alla

Jobbiga sociala interaktioner som inte belönade sig trots hård kamp


Ämnesstartare

När man glider in på coop konsum i hemorten för att man är riktigt sugen på något gott som man kan löka ner sig riktigt ordentligt med när man kommer hem, man ska precis
gå fram mot pågens gifflar med krämig vaniljsmak men så sitter rullNicke där och blockerar vägen. Vi kallar honom rullNicke eftersom att han är så nyfiken på världen, detta har vi märkt eftersom att han uppenbarar sig ÖVERALLT när det ABSOLUT INTE passar sig. Dessutom så rullar han fram dårå. Stora runda solglasögon och öppen mun har han också, det är ju inget fel på gubben så, han är ju bara lite skum osv. Jag knackar rullNicke på axeln och frågar om jag inte skulle kunna få komma fram till mina gyllene bullar som jag varit sugen på att hugga in i hela dagen, vad gör rullNicke då? Han vänder sig om och tittar på mig med sina gigantiska flugögon och andas på mig i vad som känns en kvart. Jag hinner alltså dö, återuppstå, leva tre olika dubbelliv och sedan dö igen innan han till slut reser på sig, vaggar bort mot en annan hylla och låter mig ta ett fast grepp om mina fina bullar. Vilken kamp, vilket krig! Till slut vunnet, med blod i hela ansiktet och frusna tårar rusar jag fram till kassan..

..och upptäcker att jag glömt kortet på tvättmaskinen inne i badrummet. 🙂

Har liknande saker hänt er isåfall ger jag en klapp på axeln


   
Citera
Ämnesetiketter

Jag har gått hem utan själva chipsen när jag var yngre, jag vet inte vad det var för fel på mig på den tiden så en anställd fick springa efter mig och ge mig påsen.
Vad var jag för nått retard man man tro? Nu händer ju givetvis inte såna galenskaper förstårs.
Fantastisk berättelse dock, helt underbar beskrivning Mycket glad


   
SvaraCitera