p349freddan:

om ni ser någon som ser svag ut hur tänker ni då eller kollar ni inte så noga?

Jag var på gymmet med min bror igår. Medan jag knappt klarade av 40kg på bänkpressen utan hans hjälp i slutet så klarade han enkelt av 70-80kg med lätthet. Så jag kände mig väldigt löjligt.

Samtidigt, om du inte tränar och gör detta regelbundet så kommer du inte bli starkare. Folk tänker knappast att någon är klen bara för att de tar mindre vikter, de har själva varit där och vet hur det är.

Kör på bara!

gött och veta att ingen direkt bryr sig men om man ska börja är de lättare att börja med någon eller ska man bara börja själv?

Känner mig också löjlig. Störtlöjlig.

p349freddan:

gött och veta att ingen direkt bryr sig men om man ska börja är de lättare att börja med någon eller ska man bara börja själv?

Jag hade inte fått ut mycket av gymmet igår om jag inte tränat med brorsan kan jag säga. Antingen så kör du med någon som kan det någorlunda eller så läser du på själv angående hur man ska göra bäst.

okej tack för svaren

De flesta(nåja) är där för att träna och inte glo och bry sig om andra och deras resultat/we - och sådana som är mest där för att lattja med någon övning för att sedan glo på sig själva och andra i spegln är inget att bry sig om. Kör på bara. Resultat kommer allteftersom.

Jag instämmer med de andra, kör på bara osv, men tar mig friheten att svara på frågorna ändå 🙂

p349freddan:

vart hittar ni motivation?

Jag hittar ingen motivation för tillfället då jag är skadad haha Nej men annars är det ju för att man mår så bra av att träna och "sköta om sin kropp" - känslan efter ett ordentligt pass är underbar 🙂 Sedan är det skitkul när man märker att man får resultat och kan köra några fler rep, och lite lite tyngre efter några gånger.

p349freddan:

om ni ser någon som ser svag ut hur tänker ni då eller kollar ni inte så noga?

Jag tränar inte så ofta på "offentliga" gym men när jag gör det tänker jag inte ens på om någon ser svag ut eller inte. Brukar fokusera på mitt och det är väl vad de flesta gör. Däremot noterar man ju ibland om någon riktig biff showar off ibland, fast man ser ju inte ner på någon som inte gör det förstås. Du behöver inte alls oroa dig för det, det är nog mer sannolikt att någon ger dig något tips eller en schysst kommentar en tänker låga tankar.

p349freddan:

gött och veta att ingen direkt bryr sig men om man ska börja är de lättare att börja med någon eller ska man bara börja själv?

Rent kunskapsmässigt kan det alltid vara bra att få lite tips av någon, om du känner någon, annars kan du alltid fråga nån i personalen eller om du ser någon som ser träningsvan ut. Det kan såklart också kännas bättre att träna med en polare då man kan peppa varandra, småprata ibland och inte kännas sig lika uttittad - även om nu folk inte brukar titta.

Allmänt annars rekommenderar jag verkligen att du inte tänker på vikter i början, tänk på att det ska vara helt smärtfritt och kännas bra, satsa på att få en fin form/utförande på övningarna. Ta hellre alldeles för lätta vikter i början och gör dem rätt, då lär du dig göra det bra och vänjer dig snabbare. Dessutom kan du alltid kompensera lätt vikt med fler repetitioner när du inte är så van att du sätter upp särskilda mål eller så.

Lycka till 🙂

P.S. Jag är ingen träningsexpert, talar enbart utifrån min lilla lilla hobbykunskap och vad jag lärt mig från idrott och hälsa i skolan 😉

tack för alla bra svar

p349freddan:

tack för alla bra svar

Aa klart, hoppas det går bra med träningen! 🙂

Kom på ett tips till! Om du känner dig obekväm eller inte sugen på att åka hela vägen till gymmet någon gång så kan du ju "förbereda" dig hemma med en del övningar. Ett ordentligt fyspass hemma, med eller utan ett par hantlar är inte att underskatta. Kör du flitigt med armhävningar, bänkdips ("sittande armhävning med armarna på en bänk bakom ryggen), sit-ups, rygglyft, knäböj, chins, pullups (om du har någon trädgren/balk/stång eller whatever i närheten) osv. sov.

Kan varmt rekommendera denna lilla armhävningsutmaning, galet kul och effektiv!

http://hundredpushups.com/#sthash.QbnE3EQV.dpbs

gött älskar att ha utmaningar de måste fan va de bästa med livet 😉

Är du en tjej eller? Och vad fan är det för kukmätarfasoner?

Om jag ser en svag människa på gymmet så tänker jag att det är en svag människa.
Ge det några månader, så kommer den där svaga människan tycka att jag är en dålig människa som är svagare än den ursprungliga svaga människan.

p349freddan:

vart hittar ni motivation?

Nu för tiden brukar det inte behövas någon motivation. Att träna är ungefär lika naturligt för min del som att äta eller supa. Fram tills det att det blir likadant för din del kan jag rekommendera att läsa böcker, bloggar och liknande om träning. Det hjälpte mig en del.

p349freddan:

om ni ser någon som ser svag ut hur tänker ni då eller kollar ni inte så noga?

Jag bryr mig inte direkt om inte personen gör en massa väsen av sig. Kommer det ett gäng idioter och gapar en massa för att sedan bänka 60 kg så känner jag rent spontant att de kan dra åt helvete. Om någon 17-åring däremot kommer in och bänkar 30 bryr jag mig inte ett dugg, någonstans måste man börja.

p349freddan:

gött och veta att ingen direkt bryr sig men om man ska börja är de lättare att börja med någon eller ska man bara börja själv?

Jag skulle rekommendera att du tränar själv. Ibland kan det vara bra att ha någon kunnig (kunnig på riktigt, inte bara någon idiot som "gymmat" några månader och vill vara tuff) som hjälper till men det går alldeles utmärkt att träna själv också.

Föreslår förresten att du pallrar dig till gymmet direkt istället för att börja träna hemma. Dels kommer du få bättre resultat och dels så finns risken att du stannar hemma i din comfort zone.

Nu ska jag dra och sova (viktigt för återhämtningen), men om du vill lite bra läsmaterial och jewtubelänkar att fylla skallen med så får du gärna säga till.

Ja fyfan. Borde finnas ett gym som bara vi svaga får vara på. Man vågar ju inte gå till gymmet när man ser alla jävla Arnold Svartsneger-kopior där samtidigt som man själv lyfter som en tjej