Hej! Jag är en 17-årig tjej, fyller 18 om ett halvår. Jag tycker om en person som är 25 och blir 26 om ca ett halvår.
Vi träffades första gången i vintras och umgicks då i ca 2 veckor innan han avslutade det. Han avslutade det pga åldersskillnaden och för att han inte var redo för något nytt. Han var tidigare i ett förhållande som tog slut ett halvår sen och tog hårt på det när det tog slut. Jag sa att jag var okej med att ta det långsamt men det hjälptes inte.

Det gick ett par månader och sedan skickade han ett sms till mig. Han frågade hur jag mådde och så. Jag blev förvånad men glad. För glad. Jag började direkt fantisera och hoppas att vi skulle börja ses igen.
Han hade flyttat igen (han flyttar ofta för det bara är nånting han gör, han har haft många olika ställen). Han hade flyttat till samma område som mig, ca 50 meter ifrån hyr han lägenheten i andra hand av hans syster.

Han frågade om jag träffade någon vilket jag sa att jag gjorde. Men vi hade bara träffats ett par gånger och var inte i ett förhållande. När jag sa det så tappade han intresset. Jag frågade om han ville träffa mig men han sa att jag borde träffa den killen som jag är med. Jag sa "han är inte du". Han sa att han inte ville att jag skulle sumpa mina chanser med den andra killen ifall han skulle avsluta det.

Det slutade med att jag övertalade honom att träffas bara för att se hur det skulle gå. Vi fortsatte umgås dag och natt efter det varje dag i ungefär en vecka. Jag träffade även hans pappa och "styvmamma" när vi bastade i deras stuga.

En natt när vi båda hade druckit sa han att han börjar få känslor för mig, att han börjar bli kär. Dagen efter frågade jag om han menade det och jag märkte att han fick skuldkänslor. Han sa att han gillar mig men att han överdrev. Har du hört uttrycket "alkoholen som talar" frågade han mig. Jag blev upprörd och ville gå hem. Han ville att vi skulle prata om det och det blev dålig stämning.
Senare har han sagt att han står för det han sa den natten men att han är osäker och rädd för de känslorna.

Vi hade träffats i en månad ungefär och sista dagen vi var med varandra hade han frågat om jag ville följa och grilla. Vi sov tillsammans i stugan och nästa morgon åkte vi tillbaka. Han ville inte ge en puss eller kram innan vi skiljdes åt. Han sa att han inte såg någon mening med det, att det känns tillgjort.

Senare i en konversation kom det fram att han inte kan komma över åldersskillnaden hur underbar jag än är och att han tycker det var taskigt mot mig att inte kunna gå in helhjärtat i ett förhållande.

Vi pratade ansikte mot ansikte om det sen. Han förklarade att det kändes fel att ta med mig och umgås med hans vänner i hans ålder tex nu på lördagen eftersom jag är 17. Han tror inte att det går ihop på det planet men jag förstår inte varför de inte skulle acceptera det. För övrigt tyckte jag inte att han behövde introducera mig till alla vänner.
Dock blev han osäker på om det var förhastat att avsluta det, när vi pratade om det irl.
Jag tyckte man kunde hålla relationen privat, inte hemlig men privat. Tills man vet att man vill vara tillsammans och tills ett halvår kanske då jag är 18.
Han har berättat till hans familj dock och de tycker inte det är något fel med att vi är med varandra. Min familj skulle inte ha nåt emot det, vet jag. Slutade med att det avslutades två dagar senare.

Enligt mig så ska man inte bry sig vad andra tycker och jag tror inte ens att hans vänner skulle ha något emot det. Och jag tycker vi borde fokuserat på oss bara till en början, inte umgås med typ 10 andra av hans vänner samtidigt, som han tyckte skulle kännas fel.

Han är väldigt speciell för mig och han är inte som någon annan jag känt eller träffat. Är alltid glad i hans sällskap och 100% bekväm. Han tycker om mig och tycker jag är underbar har han sagt, men han tror inte det kommer funka eftersom vi är i olika stadium och för vad andra kommer tycka om åldersskillnaden.

Vad ska jag göra? Ska jag bara försöka glömma honom? Jag funderar på att sms:a honom och säga att jag saknar honom och vill försöka. Att ingen kommer bry sig om åldersskillnaden.
Jag vill verkligen inte släppa honom men samtidigt känns det som jag måste acceptera hur han känner. Dock känns det fel för man ska kunna vara med den man gillar och vi båda gillar varandra och trivs ihop.

Tack på förhand till den som orkar läsa mitt långa foruminlägg.