Okej jag började i en ny skola för drygt ett halvår sedan. Redan första dagen började jag prata med en tjej som jag tyckte var otroligt söt. Samma dag visade det sig att hon hade en pojkvän. Jag blev lite ledsen men vi fortsatte ändå att prata hela kvällen och natten. Jag hade hittat en ny kompis. Nu är det troligtvis den bästa jag har!
Problemet är nu att jag har blivit helt otroligt kär i henne, kan inte tänka på något annat. Jag kan vara med henne när jag är nykter. När jag blir full dock så kan jag inte vara med henne och se på när hon dansar med massa killar och liknande, jag blir helt enkelt svartsjuk antar jag. Det slutar med att jag drar hem tidigt, arg på mig själv, på henne och fullkomligt förtvivlad.
Jag har sagt att jag äär kär i henne och hon har sagt att hon inte känner på samma sätt. Ändå kan jag inte släppa henne. Vi sms:ar varje dag och hon ringer mig varje gång hon går hem från någon fest, bara för att ha sällskap när hon går.
Senast var det ändå värst och båda två började gråta i telefonen för jag tror att vi börjar inse att inte det här funkar. Jag ska söka hjälp hos psykolog bara för att rädda vårat förhållande för jag har aldrig träffat en bättre, snällare, mysig och mer älskvärd människa någonsin. Kan det hjälpa? Måste tillägga att vi går i samma klass också, så jag kan inte direkt släppa henne.
tack för svar
Tråkigt hörrdu!
Ännu värre att ni går i samma klass också. Det finns inga paralellklasser du kan byta till? Det vore nog nyttigt!
Skriv till kamratposten
määki:
Tråkigt hörrdu!
Ännu värre att ni går i samma klass också. Det finns inga paralellklasser du kan byta till? Det vore nog nyttigt!
Nej, det går inte, är bara en klass på den här linjen.
Redbeard:
Jag har sagt att jag äär kär i henne och hon har sagt att hon inte känner på samma sätt
Tough shit.Vad är hennes problem då?varför funkar d inte att vara vän även du gillar henne?Du är väl inte på henne mer än nödvändigt etc.??
Du behöver verkligen hjälp, och öjug nu inte för psykologen, för att det du beskriver låter lite oroväckande...
Tözen:
Tough shit.Vad är hennes problem då?varför funkar d inte att vara vän även du gillar henne?Du är väl inte på henne mer än nödvändigt etc.??
Nej det är jag inte. Det är väldigt jobbigt för både mig och henne. Hon tror att det är hennes fel osv, men jag har sagt att allt är mitt fel, det är mig det är fel på etc. Det känns bara så jävla hopplöst allting. Jag tycker det är skitjbbigt att vara kär i min bästa vän, det är därför jag vill söka hjälp. Har någon testat det? Funkar det?
Redbeard:
Nej, det går inte, är bara en klass på den här linjen.
Shitigt... Det går över om 6 - 12 månader ska du se.
Precis som choklad, det håller dig glad i x antal timmar, sen försvinner det.
Samma sak med kärlek.
Leta upp någon annan du kan börja få en crusch på. Att det bara ska finnas en rätta på denna jorden har jag bestämt mig för att inte tro på, då oddsen för att finna denna personen är:
1,5384615384615384615384615384615e-10
Lycka till med det alla!
Men som sagt. Det går över, ha bara lite tålamod skar'u se
määki:
Det går över, ha bara lite tålamod skar'u se
Redbeard:
Jag tycker det är skitjbbigt att vara kär i min bästa vän, det är därför jag vill söka hjälp. Har någon testat det? Funkar det?
Jo,jag förstår d,jag hade inte pallat att gå i samma klass som den jag är olyckligt kär i,fan heller. där är gränsen av vad man orkar med.Jag tror inte att du blir mindre kär av att prata med en psykolog,vad jag tror är nog att du är lite fixerad av henne för hon ger dig uppmärksamhet och bekräftelse,därför du nog har svårt för att släppa d,du är en människa.Jag tycker om en av mina bästa vänner så jag fattar att d är jobbigt >_< men,du kommer inte sluta tycka om henne bara för du pratar med en psykolog.
määki:
Men som sagt. Det går över, ha bara lite tålamod skar'u se
Ja, får kanske ha det och undvika att gå på fester med henne. Men jag tror hela tiden att det kanske finns en liten liten chans att hon blir kär i mig och jag vill inte missa det. Fan alltså!
Tözen:
vad jag tror är nog att du är lite fixerad av henne för hon ger dig uppmärksamhet och bekräftelse,
Ja, det ligger nog en hel del i det. Blir ledsen när hon inte pratar, dansar eller ser på mig. Känner mig grymt egoistisk och korkad!! Det är inte så illa när vi är i skolan och gör uppgifter ihop med resten av klassen osv, men när vi är fulla blir jag fort ledsen när hon inte är med mig. Jag brukar vara jätteglad när jag är full, när jag är med henne blir jag oftast bara ledsen.
Redbeard:
undvika att gå på fester med henne
En bra punkt.
Redbeard:
Men jag tror hela tiden att det kanske finns en liten liten chans att hon blir kär i mig och jag vill inte missa det.
Precis så du inte ska tänka.
Redbeard:
Ja, det ligger nog en hel del i det. Blir ledsen när hon inte pratar, dansar eller ser på mig.
Du är kär för hon ger dig uppmärksamhet och bekräftelse och därför har du svårt att släppa henne för du tycker om att nån ger dig d och blir arg när d tas ifrån dig och hon inte ger dig uppmärksamheten mer.du kan inte släppa d för "du inte duger" typ,vet inte hur jag ska förklara d
Redbeard:
tack för svar
määki:
Tråkigt hörrdu!
Ja, så kan man ju sammanfatta det.
Men du kan ju pröva på min och määkis stil, främst määkis då, att du helt enkelt skiter i att hon har pojkvän, och kysser henne ändå.
Inget gör mej och määki, främst määki, och inte minst tjejer, så arga som en man som inte vågar ta det han vill ha!
Ta dej i kragen eller ta dej i akt!
Tilläggas kan ju, att nästan alla nog mött en person de tycker är mysigast i världen, då borde det ju rimligtvis finnas fler, ellerhur?
De e gött pojk! Är du med mej! JAG SA ÄR DU MED MEJ!