Hej. Är alldeles ny här och anledningen till att jag blev medlem är för att jag är fast i ett riktigt svårt dilemma. Och svar önskas bara av erfarna människor.
När jag var 13 år så hade jag min första "riktiga" pojkvän. Vi inledde en sexuell relation. Det var ganska tidigt och ibland önskade jag att jag fortfarande var oskuld. Han och jag var tillsammans i 5 månader tills han tappade känslorna över att jag var ett sådant kontroll-freak. Jag var i stort sätt beroende av honom. Ett tag så tappade vi kontakten och han skaffade en ny flickvän.
Vi fick tillbaka kontakten. Bättre än förr. Nu är jag snart 17 år. Han har för bara någon månad sen gjort slut med sin dåvarande flickvän. Nu säger han att han älskar mig och är kär i mig. Och det märks! Jag älskar honom, han är helt underbar. Men jag ställer mig frågan om jag verkligen är kär i honom? Jag känner ingen som helst sexuell lust till honom, varken pussar, kramar eller samlag. Vi har haft sex och jag kände mig äcklad och så kände jag obehag efteråt. Men jag älskar honom och hans liv.
Frågan är. Känner jag bara vänskap eller är det kärlek? Önskade att någon kunde hjälpa mig att klura ut det här.
Iamyours93:
Frågan är. Känner jag bara vänskap eller är det kärlek? Önskade att någon kunde hjälpa mig att klura ut det här.
Det kan du endast svara på själv. Men utifrån vad du berättat, låter det som om du känner vänskaplig kärlek utan fysisk attraktion.
För övrigt så för att vara helt ny, så har du anpassat dig förvånansvärt bra till forum-skrivande.
umgås med honom ett tag så märker du vad du känner, om det är kärlek eller bara vänskap
säger som föregående talare
Iamyours93:
ag känner ingen som helst sexuell lust till honom, varken pussar, kramar eller samlag. Vi har haft sex och jag kände mig äcklad och så kände jag obehag efteråt. Men jag älskar honom och hans liv.
Mm du är imponerad av honom statusmässigt etc, men att du ens överväger en relation med någon som du äcklas av är bara patetiskt.
Om du mår illa av att ha sex med honom så är det ju logiskt om du inte har det, vilket många brukar kräva i ett förhållande.
Det kan ju vara så att du minns de gamla tiderna och blir glad i hans närhet.
För 1 kort sekund trodde jag att du och jag var bästa kompisar för länge sedan
Heter han Erik, så. För fan. Inte han igen.
Heter han inte erik, så. För fan. Inte han igen.
Erik är ett fint namn.