Jag mår så jävla dåligt. Jag har svårt att gå till skolan. Att träna. Att träffa kompisar. Jag tycker allt är tråkigt och jag mår bara så jävla dåligt. Har gått till en psykolog och ska dit om en vecka.
Men, just nu sitter jag här på söndagskvällen och bara mår piss. Jag har en redovisning imorgon, som suger. Jag vill inte. Jag kan inte redovisa ensam.
Vill bara vara hemma, men får då skuldkänslor och känner mig dum mot mina föräldrar.
Vet inte vad jag vill få ut av detta. Någon annan som haft svårt att dra till skolan utan någon anledning...?
Nordpolen:
Någon annan som haft svårt att dra till skolan utan någon anledning...?
har och är delvis i din situation
kan tyvärr inte komma med något konstrucktivt för tillfället
återkommer
min kompis är så, brukar ringa henne på morgonen och ´tvinga henne att komma alt ge henne dåligt samvete om hon inte kommer![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Les voleurs:
har och är delvis i din situation
Får man fråga hur ofta du är där?
Nordpolen:
Får man fråga hur ofta du är där?
det här året har jag gått varje dag, men i höstas hände det ofta att jag stannade hemma, och när föräldrarna blev sura började jag istället gå hemifrån vid tiden jag brukar gå till skolan och satte mig någonstans och väntade 2-3 timmar tills dom hade gått till jobbet.
Får man själv fråga hur gammal du är?
Les voleurs:
konstrucktivt
fan, ser ju pinsamt ut
hela högstadiet var ett helvete. Mådde mycket dåligt sov inte på nätterna och var väldigt destruktiv på dagarna. I början försökte min pappa framförallt "tvinga" iväg mig för att han var övertygad om att det var det rätta och att jag bara var inne i en fas. Men sen när jag var femton fick vi kontakt med bup och hade familjesamtal och nu har han förstått hur dåligt det kan vara. Så mitt tips skulle bli att prata med psykologen om att på något vis nå fram till dina föräldrar.
Det är inte meningen att man ska ha dåligt samvete för att man inte mår bra.
Nordpolen:
Någon annan som haft svårt att dra till skolan utan någon anledning...?
inte utan någon anledning..framförallt i högstadiet var det jävligt svårt att komma iväg. Jag gick till skolan nästa varje dag, men det var en plåga. Ensamheten var jobbig, men jag blev mobbad/utfryst och det var värst. Det var nästan så jag blev glad när jag var sjuk, för då fick jag ju stanna hemma.
Nordpolen:
Vill bara vara hemma, men får då skuldkänslor och känner mig dum mot mina föräldrar.
Kan du inte försöka förklara för dina föräldrar hur du känner dig? Jag gjorde misstaget att hålla käften.
jag vet inte heller om jag klarar av att gå till skolan. har ashög frånvaro och får inte få mer men jag vet fan inte om jag klarar gå
så jag vet hur det känns.
Har också hög frånvaro går inte jag idag anmäler dem till soc...
Hjärtegull:
Kan du inte försöka förklara för dina föräldrar hur du känner dig? Jag gjorde misstaget att hålla käften.
Jo, men de säger bara att det inte blir bättre att vara hemma, men visst fan blir det det!
Les voleurs:
Får man själv fråga hur gammal du är?
17, så första gymnasiåret. Hur gammal är du själv?
Nordpolen:
gymnasiåret.
ni ser så lite man lär sig när man inte går dit
lavenderscent:
hela högstadiet var ett helvete. Mådde mycket dåligt sov inte på nätterna och var väldigt destruktiv på dagarna.
Men vet du varför du mådde dåligt? Eller det bara kom..?
Nordpolen:
17, så första gymnasiåret. Hur gammal är du själv?
jag går i nian, fyller 16 om några veckor.
hur länge har du mått såhär? var det vid någon specifik tidpunkt det hela började?
Det började lite under första terminen. Har nästan blivit värre nu, andra terminen. Har mått såhär när jag började sjuan också, men det är värre nu. Vad jag minns..
Men, om du var hemma utan att dina föräldrar visste det.. fick du inte skuldkänslor?
