Precis samma känsla som igår finns kvar idag och kommer förmodligen finnas där imorgon också. Det finns så mycket som jag vill säga dig, men jag har aldrig fått en chans att tacka dig för allt. Det är så mycket känslor med bara hälften komma ut. Jag sitter ständigt med telefonen i handen i hopp om att du ska ringa, även om jag inte skulle svara så hade det bara varit underbart att se ditt namn på displayen. Även om vi inte delar samma blod så är kärleken till dig otroligt stor och det är det som gör så ont, alla löften som vi hade. Det kändes som om det var jul och jag lånade tiden och är nu tvungen att betala tillbaka den med ränta.
Men visst sympati, jag vet hur det funkar alla slänger vatten när jag ligger där och drunknar.