Hej jag har social fobi och det är jätte svårt för mig att få ut något att säga. Det blir mest ja, nej,ja eller hur, vad sjukt. vad gulligt osv. Jag måste alltid tänka och grubbla innan jag får ut mig det jag ska säga och det tar oftast extremt lång tid så orden kommer aldrig ut ändå. Jag kan inte heller avbryta människor för att byta ämne.
och jag kan absolut inte tala inför klassen eftersom jag skakar i hela kroppen och mitt hjärta dunkar jätte snabbt så jag känner det själv.skulle skämma ut mig totalt om jag gjorde det. och det är ett stort problem eftersom jag får IG i ämnen eftersom jag alltid struntar i det.
börjar bli jävligt trött på det här nu.
så kan någon tala om för mig hur jag skulle kunna svara på ett socialt sätt när jag pratar med folk och hur jag ska få bort skakningarna. Jag vill så gärna prata men jag kan inte. fattar inte varför det ska vara så svårt!
Är likadan (och har social fobi diagnostiserat), hänger för det mesta inte alls med i det sociala tempot och för en i allmänhet kortfattad/hämmad jargong. Brukar fascineras av hur utförliga och spontana "de andra" är och undra hur det går till.
Handlar att om vara säker i sig själv. Inget som förändras över natten utan tror det tar tid att bygga upp självförtroende.
Brukar själv köra på "I dont give a fuck" attityden![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
Vad spelar de för roll om du gör bort dig? varför ska du låta det påverka dig?
Tror träning hjälper. Att utsätta sig för dessa situationer så ofta det går så fixar det sig![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Tro på dig själv kan vara en bra början.
+
Panda:
Brukar själv köra på "I dont give a fuck" attityden
= Win ![[party]](/img/smilies/party.gif)
ti-92:
!
Fobier behandlas väl ändå bäst med hjälp av professionell hjälp?
Men mitt tips är väl: våga vara social, våga ta för dig och träna genom att ge di gin i situationer där du måste vara social. Det är så jag har lyckats med att bli någorlunda mer social då och då.
Hur är du tillsammans med vänner/någon du känner bra? Känner du likadant då eller går det bättre?
Panda:
"I dont give a fuck"
Brukar fungera rätt bra. Sluta bry dig så mycket om hur andra människor ser på dig.
Det är mycket lättare sagt än gjort, det förstår jag, men det är mitt enda tips.
gå i terpai!
tror du kan få bättre hjälp av en terapeut faktiskt.
Men är inte det aktuellt så försök häng med och våga misslyckas så kanske det blir bättre tillslut om du har tur.
Pickaboo:
Hur är du tillsammans med vänner/någon du känner bra? Känner du likadant då eller går det bättre?
Om jag har kännt personen länge och träffats regelbundet går det bra. det är värre om det är en grupp som nu när jag har umgåts med några tjejer i min skola i ett år det har blivit bättre med det är fortfarande ganska trögt. började bli mer avslappnad med att prata med dem precis innan sommarlovet börja ![[shake]](/img/smilies/shake.gif)
Har dock gått ifrån dem nu, och är med ett annat gäng, men jag vet inte om man kan lita på dem eftersom de dissade mig i början av skolan.
Jag har ingens mobil nummer och har lixom ingen att möta upp eller fråga vart de är någonstans om jag inte vet vart de är.
Det känns inte som det är på riktigt helt enkelt!
Knarko:
Fobier behandlas väl ändå bäst med hjälp av professionell hjälp?
tack, har försökt med hjälp från läkare, psykolog.
men de hjälpte inte. det kostade bara massa pengar.
dock slutade jag när jag precis fick mitt fri kort![[tired]](/img/smilies/tired.gif)
Schism:
hur utförliga och spontana "de andra" är och undra hur det går till.
precis! önskar att man var spontan. fast inte för spontan![[surprised]](/img/smilies/surprised.gif)
ti-92:
tack, har försökt med hjälp från läkare, psykolog.
men de hjälpte inte. det kostade bara massa pengar.
På vilket sätt hjälpte det inte?
Sen ska det kunna gå att få den hjälpen betald om man inte kan göra det själv.
Försöker ge mig på några tips som jag kommer att tänka på rent spontant så här:
1. De allra flesta gillar att prata om sig själva, på ett eller annat sätt. En bra social grej är därför att fråga människor saker som rör dom själva, eftersom att dom då får möjlighet att prata om vad det nu kan tänkas vara. Fråga inte bara för frågandets skull, utan försök låta intresserad eftersom det uppmuntrar samtalet.
Hur ska du då undvika att fråga någonting och sen bara sitta och nicka och säga "ja?".
Det jag gör är att jag försöker fånga upp "poängen" av det någon säger och gör en ny fråga av det. På så sätt flyter det på ganska bra av sig självt. Konsten är ju sedan att fylla i meningarna med sådant som låter intressant, vettigt och socialt också, så man inte sitter och frågar "Vaffödådå???+" för 10:e gången. Så försök ställa motfrågor och fyll i med enkla saker som "vad kul", "jaha!", "det låter ju bra" och så.
Vill du ha något "exempel" så säg till, är alldeles för trött nu.
2. Om du har slut på idéer för samtalsämnen, försök ta hjälp av något i omgivningen. Ser du en vidrig gubbe, säg det. Tycker du att trädet är mysigt, säg det. Tänk inte så mycket på om det är värt att säga, säg bara tanken som slår dig utan att "bearbeta" den så mycket.
har läst om betablockerare ska stoppa skakningar.
men som vanligt är det receptbelagt.
min läkare skulle någ säga till mig att jag får gå till psykolog eller att jag ska skakar för jag röker och måste sluta
