UPPDRAG GRANSKNING Uppdrag granskning har kartlagt alla som dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt de senaste fem åren. Gärningsmännen har ofta varit påverkade av alkohol eller narkotika. Utbildningsnivån är låg, åtminstone en tredjedel har också dömts för andra brott. Och 58 procent är födda utomlands.

Det handlar om 843 gärningsmän. Uppdrag granskning har kartlagt vilka det är som i tingsrätten dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt de senaste fem åren.

Ett av fallen i kartläggningen är den uppmärksammande dubbelvåldtäkten i Strängnäs 2015. Sofia Näslund våldtogs två gånger på en kväll, av olika gärningsmän.

Nu väljer hon att träda fram och ge sin bild av händelsen.

– Man försöker, för att överleva, stänga bort de bitarna. Jag hamnade ju i ett fullständigt kaos av känslor och hur kroppen reagerar, säger Sofia Näslund.

Polisen griper två av gärningsmännen, en tredje är fortfarande på fri fot.

– Jag tänker på det fortfarande och det är en av anledningarna till att jag valt att flytta från Strängnäs. Förut hade jag ett uteliv, jag gick ut på krogen med mina vänner, det är ingenting jag gör i dag, säger hon.

Den ena gärningsmannen är algerisk medborgare och döms till två och ett halvt års fängelse för våldtäkt. Den andre, en syrisk medborgare, döms för grov våldtäkt till fem års fängelse. Båda till utvisning. Inför rätten nekar de till brott, trots DNA-bevisning.

– Jag känner så oerhört mycket. Det är inte som att man känner några snälla tankar direkt, det kan jag inte påstå. De borde skämmas, de borde skämmas något oerhört mycket, säger Sofia Näslund.

Ny kartläggning av domarna
Dubbelvåldtäkten i Strängnäs är ett fall av många som skapat diskussioner om gärningsmännens ursprung och vilken roll det spelar när de kommer från länder där man har en annan syn på kvinnors frihet och sexualitet.

Flera studier har gjorts genom åren som visar att utlandsfödda är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken, men det saknas fortfarande forskning om orsakerna.

Uppdrag gransknings kartläggning av domar i tingsrätten visar att:

• 58 procent av de som dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt de senaste fem åren är födda utomlands. 

• Tittar man bara på försök till och fullbordade överfallsvåldtäkter – där offer och gärningsman inte känner varandra – är siffran ännu högre. Drygt åtta av tio dömda gärningsmän är födda i ett annat land. 40 procent av dessa har varit i Sverige ett år eller mindre.

• Kartläggningen visar också att över hälften av de dömda gärningsmännen är födda utanför Europa – 427 av 843. Nästan 40 procent är födda i Mellanöstern eller Afrika. När det gäller överfallsvåldtäkter är 97 av 129 födda utanför Europa.

Föreläser för ensamkommande
En grupp som sticker ut bland de dömda är unga män från Afghanistan, 45 av gärningsmännen. Det är en mycket liten andel av alla som är här, men bland de dömda är Afghanistan det enskilt vanligaste medborgarskapet förutom Sverige.

Mustafa Panshiri är före detta polis och själv född i Afghanistan. De senaste två åren har han åkt runt i Sverige och föreläst för ensamkommande afghanska ungdomar.

– Man har med sig olika erfarenheter och olika sätt att se på livet. Det finns vissa idéer om sexualitet, om kvinnans ställning i samhället, som man har med sig. Och de krockar med Sveriges feministiska syn på kvinnan och jämställdheten, säger han.

“Inte den enda relevanta faktorn”
Kartläggningen gäller bara dömda gärningsmän. De utgör en mycket liten del av alla som anmäls för våldtäkt, och en ännu mindre del av alla sexualbrott som Brottsförebyggande rådet, Brå, får uppgifter om i sina enkäter.

• 2016 fanns det 142 fällande våldtäktsdomar.

• Samma år anmäldes totalt 6715 våldtäkter.

• I Brå:s nationella trygghetsundersökning 2016 fanns uppgifter om 190 000 allvarliga sexbrott.

Man kan därför inte dra slutsatser om alla våldtäktsmän utifrån kartläggningen. Samtidigt är tendensen densamma som i tidigare undersökningar av misstänkta gärningsmän, som visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade.

Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi och sitter i Brå:s vetenskapliga råd. Han är en av dem som hörts mest i frågan och menar att debatten om gärningsmännens bakgrund blivit ”helt förblindad”.

– Det enda som är intressant är etniciteten. Och det tycker jag är sociologiskt en av de relevanta faktorerna. Inte den enda relevanta faktorn. Att det bara är den faktorn som undersöks beror så klart på den politiska diskursen som råder i det här samhället, säger han.

“De har levt i grovt maskuliniserade miljöer”
Jerzy Sarnecki har genom åren betonat sociala och ekonomiska orsaker till invandrares överrepresentation i statistiken.

– De unga män som begår våldtäkter kommer ofta från länder där kvinnosynen är annorlunda än här i Sverige, det är helt korrekt. Men låt mig påpeka att de här människorna som kommer hit, många av dem har inte levt över huvud taget i sina länder utan lämnat dem väldigt tidigt. Många av dem har efter detta levt på gator i Teheran, i Paris, i Marseille eller i Stockholm. De har levt i grovt maskuliniserade miljöer där de bara har umgåtts med andra män. De har levt under väldigt svåra omständigheter och rätt ofta försörjt sig på brott, säger han och fortsätter:

– Hur mycket är det etnicitet, hur mycket är det fattigdom? Herregud det är inte så lätt att urskilja, förmodligen är det allt detta.

En annan som hörts i debatten är journalisten Joakim Lamotte. Han har tidigare jobbat för SVT, bland annat Uppdrag granskning, men är sedan några år tillbaka känd för sina videorapporter på Facebook.

– Problemet är ju att folk inte kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Bara för att man pratar om att invandrare är överrepresenterade i sexualbrott så innebär det ju inte att alla invandrare begår sexualbrott, de flesta invandrare gör ju inte det. De flesta invandrare är ju bra människor precis som vem som helst.

Men finns det någon risk att man punktmarkerar frågan och samtidigt kopplar det till invandrare, att man blir alarmistisk och att du samtidigt bidrar till främlingsfientlighet?

– Det kanske det finns, jag vet inte. Samtidigt känner jag ju att de fallen jag tittar på, är läget sådär så måste jag berätta om det.

“Man måste prata om det på ett ärligt sätt”
Mustafa Panshiri, som träffar många unga nyanlända män i sitt arbete, ser ett behov av att diskutera kulturella skillnader.

– Vi kommer få se mer av det här i framtiden om vi inte på ett ärligt sätt börjar prata om vad det här beror på och förklara kulturella skillnaderna som finns. Är det samma syn på kvinnor, jämställdhet, feminism i Sverige som det är i Afghanistan, till exempel?

– Om man tycker att det är samma patriarkala strukturer, fine, då är det enbart socioekonomiska orsaker vi ska fokusera på. Men om man tycker att ”nej det finns vissa skillnader här”, då måste man prata om det på ett ärligt sätt.

Redan för 30 år sedan efterlystes mer forskning om varför utlandsfödda är överrepresenterade i statistiken. Då av just kriminologen Jerzy Sarnecki, för att undvika spridning av fördomar.

Trots det saknas den forskningen fortfarande.

– Det kan man väl säga är delvis mitt eget och mina kollegers fel. Vi borde ha forskat på det här betydligt mer intensivt. Nu kanske inte jag är den största syndaren, för jag har ändå gjort en del forskning om invandrare och brott. De andra har inte gjort många knop alls. Det är illa, säger Jerzy Sarnecki.

Uppdrag gransknings reportage Dömda för våldtäkt finns att se på SVT Play. Programmet sändes onsdagen den 22 augusti 2018.

Rättelse: I en tidigare version av den här artikeln stod det att kartläggningen gäller 843 män. Korrekt är att den gäller 842 män och en kvinna.

***********

Se inslaget på SVT Play