Det här var seriöst jättesvårt att läsa.

Budolicious:

Det här var seriöst jättesvårt att läsa.

förlåt. :/ men jag är så pass upprörd att det blev så nu..

PrickiigStrumpa:

Vad fan ska jag göra. jag håller fan på gå sönder

Hans förklaringar är bara ursäkter för att undvika att säga att han antagligen inte känner som förr.

Att vilja ha paus är ett tecken på ointresse. Gör slut.

acceptera.

Låter som en irriterande röv, folk som tror att lösningen på problem är att inte prata är rövar.

röv röv rövar

PrickiigStrumpa:

Nu på lördag har vi vart tillsammans i 1 år.. Jag är jätte orolig hela tiden och vill bara få tankarna på annat.

Det är ett typiskt 1 års-skede. När det har gått ca 6 månder kan det vara hugget som stucket om man vågar satsa vidare, men efterett år brukar den största krisen komma i förhållande. Sedan igen andra året tillsammans finns det en risk och sedan om man klarar dom båda årenså kan ev. ett tredje dyka upp när man varit ihop totalt 3 år men då klarar man det oftast bättre.

PrickiigStrumpa:

men han säger att han är osäker på sig själv.. Han har ett ganska tajt schema i skolan och har svårt att koncentrera sig för att han tänker på mig och han vet inte om han vill fortsätta

Förstår din oro. Men du får samtidigt intala dig själv att det inte är ditt eget fel sålänge han påstår att han är osäker på sig själv och kanske känner för att avsluta förhållandet för att komma på fötterna igen.

Han säger ju att han tycker väldigt mycket om dig, så känsorna finns ju men det kanske rentutav inte fungerar praktiskt. Båda måste klaffa. Antingen försöker man hålla ihop och ge varandra space eller så släpper man taget om allt ska vara så himla halvhjärtat hela tiden. Det är ju inte meningen att du ska stå och vänta och vänta heller, meningen är ju att du inte ska känna dig ledsen och sårad och bortlämnad.

Under den här tiden får du ju passa på att återuppta dina kontakter så gott du kan, försöka få någonting annat att tänka på. Visst, det är inte lätt att vara förkyld och ensam från andra och dessutom känna oron. Men försök! Det är klart att man är orolig, men du kanske också ska försöka avvänja dig ert förhållande ett tag, bara liite. För annars kommer du aldrig komma över detta om det ev. tar slut. Gäller att förbereda sig mentalt medan du har tid.

Tråkigt. Hoppas att det löser sig

Här:

Det var så lite så.

Daybreak:

Tråkigt. Hoppas att det löser sig

tack, det hjälpte verkligen att läsa det du skrev

Vi fick det lite löst av det hela igår iallafall. han gjorde slut. men det sluta med tat vi båda grät av det hela. vi ville ha varandra men vet inte omd et funkar. så vi är tillsammans men försöker ta en mjukstart på nytt för att få det att fnka.. och är ifrån varann lite mera..

PrickiigStrumpa:

så vi är tillsammans men försöker ta en mjukstart på nytt

Ja, men det är ju bra att man försöker i alla fall. Bättre att ha försökt än att sitta och ångra för att man aldrig försökte! Men det är bara att ta för vad det är och ja, se till att in kan få det att fungera liksom.

Ta upp kontakten med dina vänner, förbättra era relationer så ska du nog snart få känna att det är bra att man kan ha ett eget liv och också egen tid vid sidan om älskligen. Och att det trots allt kan vara bra för ert förhållande, för er båda liksom.

Tråden låst på grund av inaktivitet