låter kanske klyschigt, men var dig själv. så får du hoppas på att han gillar dig som du är

jagheternamn:

Nu är det så att jag dödsgillar en kille i min klass. Jag går första året på gymnasiet.Han är så fin på alla möjliga sätt och vis. När jag insåg att jag faktiskt hade känslor för honom så var jag ganska blyg och tyst när han var i min närhet. Jag log inte ens mot honom. Men jag kände att ifall jag nu vill att någonting speciellt ska ske mellan oss, måste jag visa lite intresse så att han ändå misstänker något litet. Så nu på sistone har jag pratat betydligt mer med honom, när jag haft möjligheten dvs. Jag har trängt in något litet skämt då och då men jag blir sååååå nervös när han är i min omgivning. Jag försöker att dölja det vilket jag konstigt nog är någorlunda bra på men jag vill kunna prata ännu mer och skoja ännu mer med honom så att han också börjar känna likadant för mig. : Haha. Jag brukar titta honom rakt in i ögonen när vi pratar, det klarar jag konstigt nog av. Och jag vill inte vara för på heller.

Det är inget fel med att vara nervös eller blyg! Känner du dig nervös så får du ju vara det 🙂

Som kille brukar jag bara tycka det är gulligt och charmigt med lite nervositet! Om du klarar av att se honom i ögonen är du ju redan halvvägs! Fortsätt som du gör så ska det säkert gå bra!

Men du får inte bli allt för ledsen om det inte gör det! Du kan inte "dra honom till dig" om han inte vill. Men det är absolut inget fel på att vara kär! Även om det visar sig att han inte skulle ha samma känslor.

Genom att inte förvänta dig för mycket kan du även hålla dig lite lungare och din nervositet till en behaglig nivå 🙂