Beror väl på hur man definerar det, men nej det tror jag inte egentligen inte att det är. Att allt som inte är socialliberalism och en halvfri marknad är en utopi är för det mesta rent trams. Det finns möjligheter till större frihet och demokrati än friheten att välja mellan big mac och macnuggets.

Horrorshow:

Uppenbart inte den lättaste frågan att svara på märker jag.

Praktiska sakfrågor som kan härledas ur en individs intresse kan inte diskuteras när en samhällsstruktur diskuteras ideologiskt. Därav går det inte att få svar på även de enklaste av frågor som rör individen i ett ideologiskt sammanhang. Detta för att det skulle göra det ideologiska samtalet för omfattande ock komplicerat för även den mest inbitne debattör

Det är därför endast ett generellt samtal kan föras och individfrågor exkluderas i samtal

OF 5:

Det är därför endast ett generellt samtal kan föras och individfrågor exkluderas i samtal

Jo, det köper jag. Men frågan "varför skulle folk generellt sett göra saker som de ansåg vara tråkiga utan betalning" är väl ändå inte en fråga man kan lämna åt sidan?

Horrorshow:

göra saker som de ansåg vara tråkiga utan betalning" är väl ändå inte en fråga man kan lämna åt sidan?

nä det förstår jag inte är ju en ganska central fråga egentligen

En dystopi om du frågar mig.

Det låter så när människor beskriver sin uppfattning om en utopi eller ett paradis, fast det de missar är att: så länge vi människor samt de fysikaliska principerna existerar, kommer inte någon utopi eller något paradis att uppstå.

btw så har väl alla sin syn på en utopi? finns väl ingen korrekt bild av vad det är

Semi:

RSA animate

Vad vill du ha sagt med den?

debepe:

btw så har väl alla sin syn på en utopi? finns väl ingen korrekt bild av vad det är

som att definiera sanningen.

OF 5:

som att definiera sanningen.

aa, precis...

Den enes natt är den andres dag. En utopi som är UTOPI för alla finns inte. Det vore som att säga att "Vi målar allt svart, alla älskar svart!". Fast nu gör ju inte alla det, samtidigt som ett samhälle är uppbyggt på nååågot fler och större frågeställningar.

Det finns inget som är klasslöst. Och kommer aldrig att finnas.

Det kommer alltid finnas friktioner, även i ett utopiskt "klasslöst" samhälle.

Ett klasslöst samhälle, dvs. ett samhälle där produktionsmedlen (de verktyg som krävs för att producera, t.ex. maskiner, naturresurser, jord, etc.) är i allmän ägo och förvaltas gemensamt av de som ska bruka produktionens resultat, och produktionens resultat fördelas rättvist, är fullt möjligt. Det enda som krävs för att ett sådant samhälle ska existera är att de som idag äger produktionsmedlen privat fråntas dessa, och att ett federalistiskt rådsystem med allmän och lika rösträtt ersätter riksdagen.

Rörelser för detta har existerat enda sedan staten och klassamhället som system uppstod, dvs. när en grupp människor med våld tog sig rätten till alla de saker som en gång i tiden inte hade någon ägare (jaktmarker, jordar och vattenkällor kan man tänka sig att de första produktionsmedlen att privatiseras kan ha varit) och därmed skaffade sig makt över oss andra människor. De rörelser som vill ha ett klasslöst samhälle är de s.k. socialistiska, och ett klasslöst samhälle är ett s.k. kommunistiskt samhälle.

Ett kommunistiskt samhälle bör ej förväxlas med ett samhälle som kallar sig kommunistiskt. Kommunism är ett samhällstillstånd, är samhället inte klasslöst är det inte kommunistiskt oavsett vad det kallas. Exempel på samhällen som kallat sig kommunistiska utan att vara det är de statskapitalistiska diktaturer som existerat i historien, där produktionsmedlen ägdes av staten och de människor som satt i dess ledning, och därmed fortfarande var ett klassamhälle. Ett sådant samhälle var t.ex. vad Sovjetunionen utvecklades till efter att Sovjeterna, de arbetar- och soldatråd som upprättats under ryska revolutionen, våldsamt slogs ner av den ryska staten.

Det finns flera exempel på socialistiska rörelser i världen, och genom åren har dessa rörelser kämpat fram en rad förbättringar och steg mot ett klasslöst samhälle. Hela vägen dit har man dock ännu inte kommit, utan utvecklingen går ofta i vågor. En period går samhällsutvecklingen framåt och socialistiska rörelser kämpar fram förbättringar (som t.ex. allmän rösträtt, allmän sjukvård, reglerad arbetsdag, rätt till pension, etc.), sen kommer en period av tillbakagång där konservativa rörelser försöker trycka tillbaka utvecklingen så mycket som möjligt och förstöra de förbättringar som vunnits (exempel från dagsläget är t.ex. privatiseringen av Apotek och vårdcentraler, Reinfeldts senaste utspel om att försöka höja pensionsåldern med 10 år och försöken att kriminalisera fildelningen med bl.a. IPRED-lagen).

I t.ex. Spanien nådde man ett tag väldigt långt i utvecklingen mot ett klasslöst samhälle. Under det spanska inbördeskriget på 30-talet så tog arbetare och deras fackföreningar i flera stora samhällen över produktionen. Jordbruket kollektiviserades, produktionens resultat fördelades rättvist och beslut togs genom ett rådssystem. Detta kan man bl.a. läsa om i Antony Beevors bok Spanska inbördeskriget, och i George Orwells bok Hyllning till Katalonien. Andra relativt lyckade exempel på försök att upprätta klasslösa samhällen är Pariskommunen.

Även om ett kommunistiskt samhälle inte uppnåtts ännu finns det idag flera exempel på kommunism. Ett tydligt sådan är t.ex. fildelningen. Fildelning har gjort ägandet av musik, datorspel, programvara, osv. klasslöst. Oavsett hur mycket pengar du har kan du idag äga all musik i världen om du så vill (eller nja, du måste ju såklart ha råd med en bra dator, ett snabbt bredband och allt sånt. Men du förstår), klassamhällets privategendom har ersatts med kommunismens allmänna egendom.

Ju mer tekniken utvecklas desto mer av detta kommer vi att se. När möjligheten idag finns att t.ex. producera mat och bostäder åt stora delar av jordens befolkning blir det extremt orimligt att detta inte görs och att din plånbok ska kunna avgöra ifall du kan tillfredsställa dina behov eller inte. Politiker och storföretagsägare, eller Staten och Kapitalet, lever idag i ökande välstånd och lyx med stor makt över oss andra. Varför skulle de vilja ge ifrån sig sin makt och bli vanliga människor när de har det gött på toppen? Nej minsann, om klassamhället någonsin ska försvinna så är det upp till oss som inte har makt att avskaffa det.

Vi som inte äger produktionsmedel och inte styr staten, arbetarklassen, måste organisera oss tillsammans på våra arbetsplatser och i våra bostadsområden. Genom kämpande fackföreningar (som t.ex. SAC Syndikalisterna) kan vi ta över makten på arbetsplatserna, och genom att organisera oss i socialistiska organisationer i våra städer kan vi kämpa för att ta makten i samhället. Staten och Kapitalet kommer såklart inte ge ifrån sig sin makt frivilligt utan göra allt de kan för att motarbeta oss. De kommer att skicka polisen för att hindra våra strejker och slå ner våra demonstrationer. De kommer att försöka splittra oss genom att spela ut invandrare mot svenskar, kvinnor mot män, unga mot gamla, heterosexuella mot HBTQ-personer, arbetande mot arbetslösa, osv. Men om vi kan se förbi dessa kategorier och se vad vi har gemensamt istället för vad som skiljer oss, att vi alla tillhör den klass som inte har någon makt i samhället trots att vi utgör majoriteten av världens befolkning, och försvarar oss mot deras angrepp kommer vi en dag att kunna upprätta ett samhälle där vi alla är människor på jämlika villkor och inte uppdelade i ett hierarkiskt klassystem.

En organisation jag nämnde som kämpar för detta är fackföreningen jag själv är med i, SAC Syndikalisterna. Vill du läsa mer om dem kan du göra det här:

SAC Syndikalisterna - hemsida
Wikipedia-a​rtikel

Några andra socialistiska organisationer som istället organiserar sig utanför arbetsplatser är:

Syndikalistiska Ungdomsförbundet

Förbundet Allt åt Alla

Förbundet Arbetarsolidaritet

Sen finns också en del enfrågeorganisationer som sysslar med en specifik fråga, t.ex. Planka.nu som arbetar för att kollektivtrafiken ska bli avgiftsfri eller Kunskapsfabriken som scannar in kurslitteratur och lägger upp den gratis på nätet så man ska ha råd att studera oavsett vilken klass man kommer ifrån. Om du är intresserad av att organisera dig föreslår jag att du kontaktar någon av de organisationerna, eller går in på forumet socialism.nu och ställer fler frågor där.

dekadent:

men krävs lite mer för att kunna kallas för utopi.

Hur ser din utopi ut?

Rödingajäveln:

Ett kommunistiskt samhälle bör ej förväxlas med ett samhälle som kallar sig kommunistiskt

På samma sätt som att ett kapitalistiskt samhälle ej bör förväxlas med vårt nuvarande kvasi-kapitalistiska samhälle. För jag hoppas på allvar att du inte påstår att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle?

Men tack och lov fungerar "låtsaskapitalistiska" samhälle lite bättre än "låtsaskommunistiska" aka exempelvis Sovjetunionen.