Jag hade ett förhållande med en underbar kille i höstas.
Jag blev störtkär första gången vi träffades och jag ansåg att vi var som gjorda för varandra. Något jag fortfarande faktiskt tycker. Tyvärr så tyckte han uppenbarligen inte samma sak, då han dumpade mig för ganska exakt tre månader sedan ![[mad]](/img/smilies/mad.gif)
Sedan dess har jag nog gått igenom alla de sevanliga dumpningsfaserna både en och två gånger. För att göra en lång historia kort om vårt förhållande; vi dejtade två gånger. Tredje gången vi träffades blev vi tillsammans och köpte spel vi kunde spela tillsammans. Sedan sov jag över hos honom i många veckor och livet kändes fulländat^^
Sedan tröttnade han helt plötsligt och var småirriterad i drygt en vecka. Men han bad senare om ursäkt och sa att han tyckte om mig och att han ville att det skulle fungera för oss.
Så då tog kom vi överens om att pausa några dagar.
Men dagarna blev till två veckor och han ignorerade mig totalt.
Så tjatade jag till mig en bioträff på Tintin-premiären. Därefter träffades vi ofta igen och han verkade helt som vanligt och sms:ade som vanligt om dagarna och så. Men så plötsligt så slutade han att höra av sig igen. En vecka gick och sedan dumpade han mig över sms ![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
Och nu då till mitt problem: att komma över honom ordentligt!
Första veckan efter att han dumpat mig vart jag enormt deprimerad och orkade typ inte göra någonting om dagarna. Sedan reste jag bort ett tag och deppigheten lättade något. Sedan kom jag in i "hopp-fasen". Jag hoppades och trodde helt enkelt att han egentligen bara var förvirrad och snart skulle höra av sig och vilja börja träffas igen. För allt hade ju känts så rätt när vi träffades, hur var det då möjligt att han inte kände som jag?
Men veckorna gick och efter en månad gav jag äntligen upp det hoppet och insåg att det aldrig skulle bli vi två igen. Därefter lättade min längtan efter honom ordentligt och jag har inte tänkt på honom i princip alls, förrän nu, helt plötsligt.
Nu har jag fallit tillbaka i mitt gamla höstdepp och tänker på honom 24/7
Någon som blivit dumpad och har några tips på hur man kommer över personen? Tilläggas kan att han var min första partner (inte så lätt att hitta passande gaykillar), så jag är inte särskilt van vid att handkas med känslan av att vara olyckligt kär ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
Allt jag vill är att det blir som för ett par veckor sedan, då jag inte tänkte på honom.
Aja, jag är iaf glad och stolt över att jag i princip lyckats hålla mig från att stalka honom, även om det varit frestande med dagens internet. Men jag raderade alla virtuella kontakter jag hade med honom dagen då jag blev dumpad ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Ut och äventyra med dig! Dra på en resa runt jorden! I Thailand finns det gott om "killar" som kanske passar dig i smaken! ![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
knulla med någon annan, funkar ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Det finns alltid nya möjligheter, leta efter dem istället.
Hehe, ja, det vore ju något.
dessvärre så har jag inte haft något heltidsarbete sedan mitt sommarvikariat på Ica tog slut i höstas. Så har väl inte riktigt kapitalet till att resa runt ![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
Dock så ska jag till Malmö och festa med några gaykompisar i början av mars. Men det är ju länge tills dess ![[tired]](/img/smilies/tired.gif)
Mr Newman:
Någon som blivit dumpad och har några tips på hur man kommer över personen? Tilläggas kan att han var min första partner (inte så lätt att hitta passande gaykillar)
jag tror att det oftast är nästan värst när det är den första. man tror att man aldrig ska hitta någon igen, aldrig ska bli glad igen osv, osv.
det finns egentligen i princip inget man kan göra för att komma över någon. det tar den tid det tar och under tiden får man försöka ha så roligt som möjligt, göra saker man vill göra och träffa människor och samtidigt försöka undvika att göra saker man vet att man kommer ångra i efterhand. jag kan förstå att svaret inte är så kul, men det är så det är.
ankzor:
knulla med någon annan, funkar
nej fy fan då känns det ännu värre
gråtrunka, det hjälper för mig iaf :S när jag har känslor för någon. konstigt men sant
vaJOO:
gråtrunka, det hjälper för mig iaf
haha vad hemskt det lät
jag verkligen älskar ditt sätt att skriva
Blivande_japan:
haha vad hemskt det lät
aa, joo, ville inte dela med mig av det där :I, ska tänka mig för nästa gång
vaJOO:
aa, joo, ville inte dela med mig av det där :I, ska tänka mig för nästa gång
VÄLKOMMEN TILL KLUBBEN BRO'!!!1!1!!
(har visserligen aldrig nått crymax, lusten dör lite när man börjar lipa.)
sorry, antagligen kommer det ta tid. Var tillsammans med en kille som det tog typ 7 månader att låta kärleks- och saknadskänslorna att svalna helt för. Var ett svin också liksom, what the hell.
Du kommer reagera som du gör helt enkelt! Det går över. Skönt att du inte känner behov att stalka ändå. Jag stalkar lite trots att det var cirkus två år snart, haha. Fast det är av andra anledningar av kärlek, men men.
Dan_the_ironman:
har visserligen aldrig nått crymax, lusten dör lite när man börjar lipa.
jag precis, har aldrig gråtit på riktigt. utan mer varit väldigt ledsen
ankzor:
knulla med någon annan, funkar
Njä, nu har jag visserligen knullat ett par ggr sedan vi bröt kontakten, men jag har väl i princip blivit av med sexlusten sedan jag blev deppig -.-
Blivande_japan:
det finns egentligen i princip inget man kan göra för att komma över någon. det tar den tid det tar och under tiden får man försöka ha så roligt som möjligt
Hmm...låter ju trist det.
Konstigt nog var det mycket lättare att komma över sorgen när typ farmor dog xD
vaJOO:
gråtrunka, det hjälper för mig iaf :S när jag har känslor för någon. konstigt men sant
Haha, gråta mig till sömns har jag gjort ofta. Det känns faktiskt ganska bra att gråta. Drygt bara att det blir så svårt att sova med en massa snor rinnandes ![[no-no]](/img/smilies/no-no.gif)
