lilasmet:

men hjälp behöver du uppenbarligen då du inte klarar det själv :<

jag prova förra veckan men gillade inte att prata med en främling och min ekonomi pallar inte att betala för att prata med nån en gång i veckan

Tözen:

jag prova förra veckan men gillade inte att prata med en främling och min ekonomi pallar inte att betala för att prata med nån en gång i veckan

justfan du är 18, då kostare :<

lilasmet:

justfan du är 18, då kostare :<

Life's a bitch,jag måste skaffa falsklegg så dom tror jag är 17,fast då undrar dom nog vad som är frågan när jag säger "ursäkta jag har bråttom,min parkering går ut snart"

Tözen:

Life's a bitch,jag måste skaffa falsklegg så dom tror jag är 17,fast då undrar dom nog vad som är frågan när jag säger "ursäkta jag har bråttom,min parkering går ut snart"

"eeeh alltså mormors parkering hon sitter där och väntar ni vet.."

Känner precis som du. Det är fruktansvärt. Man är fången i sig själv och sina värdelöshetskänslor. Det spelar ingen roll vad man gör, vilka betyg man får, vilka killar man knullar, hur mycket sprit man häller i sig ... man är fortfarande sämst och fulast.

Jag har ingen aning om vad man kan göra åt det. Tyvärr.

Jag känner likadant. Alla känner så i någon utsträckning.Jag vet att det är svårt att ta in, men jag brukar tala om det för mig själv igen och igen. "Eftersom alla känner så, så kan det inte vara bara jag som har rätt och alla dom som har fel". Fast det känns ju så: " Det ÄR dom som har fel, för jag har rätt, jag VET att det är jag som är sämst på jorden"

Jag försöker att haja till när jag tänker tankar som är elaka om mig själv, och säga förlåt. Särskilt när jag ska till och sova brukar jag klappa på mig själv och säga "Förlåt att jag var så hård mot dig. Jag tycker om dig, du är bra" Även om det inte alls känns så så säger jag det högt.

LE mot dig själv varje gång du ser dig själv i spegeln, även om du bara skulle råka se dig själv av en slump i en sidospegel. Det gör någonting med en. Kanske inte direkt, men keep it up!

Skriv logg över alla komplimanger du får, stora som små (för det får alla människor, om du inte är adolf Hitler). Läs sen igenom dom när du känner sådär.

Belöna dig själv för dina framgångar och förlåt dig själv dina misstag och motgångar.

"(Dear God,) Grant me the serenity to accept the things I cannot change, the courage to change the things I can, and the wisdom to know the difference" - på tv säger dom så på AA. Man behöver inte vara religiös för att ta till sig dom tycker jag. Du är inte perfekt, det kan du inte förändra, men det är okej, och då kan förändra dina tankegångar.

Tözen:

bästa sättet att komma över grova mindervärdeskänslor

Bli man.

Pirateadrift:

Jag försöker att haja till när jag tänker tankar som är elaka om mig själv, och säga förlåt. Särskilt när jag ska till och sova brukar jag klappa på mig själv och säga "Förlåt att jag var så hård mot dig. Jag tycker om dig, du är bra" Även om det inte alls känns så så säger jag det högt.

Vad gulligt

Ending Jon:

Det skulle jag också vilja veta. Men helst från någon mogen.

Hehe diss

Unexpected:

Vad gulligt

Fan också

Pirateadrift:

Fan också

Vadå då?

Varför måste ni få en beräftelse på att ni duger? Speciellt när folk ofta ändå ljuger.

Tråden låst på grund av inaktivitet