Här kan man skriva om vänner man inte träffat på länge. Jag börjar.
1. En kompis vars pappa var med i den lokala motorcykelklubben som låg i kvarteret där jag bor. Han (kompisen) var ett par år äldre än mig och väldigt trevligt för det mesta, men ett par gånger när en jämngammal kompis till honom var med, hände det att han var mer med honom. Jag var mest med honom sommaren -04, när jag var 7 år gammal och han var då 9/10 år gammal, skulle jag tro. Senaste gången vi lekte med varandra var i början på -06, när vi åkte pulka. Då hade jag precis fyllt 9 år, och han var väl då ca 10/11 år gammal. Det var dock en av gångerna den andra kompisen till honom var med, och det slutade med att jag blev sur och gick hem. Såg däremot en som påminde väldigt mycket om honom på stranden häromdan.
2. En kompis som gick på min gamla skola, som låg i norra utkanten av staden. Eftersom att vi bodde så långt ifrån varandra var vi inte så ofta med varandra på fritiden, men vi var väldigt mycket i skolan med varandra. Men sen lade skolan ner pga av att det gick för få elever på skolan. Då bytte jag skola till en mycket större och en som var närmare mitt hus. Efter det bjöd vi dock varandra på våra kalas, men det var ett tag sen vi bjöd varandra. Senaste gången jag såg honom var på stranden i juni, men då svarade han inte när jag ropade på honom.
3. En kille som slutade en vecka efter att han hade börjat på den nya klassen jag gick i. Detta var nån gång i början
på -06. Vet väldigt lite om honom, men skulle vilja träffa honom igen.
Ja, det blev ett långt inlägg.
ser inte folk som vänner om jag inte sett dem på flera år
Min kusin, har inte träffat henne sedan jag var 7.
Jaxxee:
kompis
Jaxxee:
kompis
Jaxxee:
kompisen
Har haft för många rätt så sorgligt. eftersom jag knappt har kontakt med 1/4
Blivande_japan:
ser inte folk som vänner om jag inte sett dem på flera år
Länge sen jag umgicks med mina "vänner" omogna idioter som slåss och super och röker på 24/7, roligt liv dom har. Aggresiva som fan är dom också. Lever hellre som ensamvarg nu än att umgås med dom 🙂
Blivande_japan:
ser inte folk som vänner om jag inte sett dem på flera år
De har ju varit kompisar till en, så jag fortsätter att säga så.
bästa kompis mellan att jag var 1-8, hon gjorde hela min barndom fin och underbar. men började må dåligt av saker som hände i mitt liv när jag var 8 och en dag när hon var hemma hos mig vart jag så arg av en skitsak och skickade sen ett brev där jag skrev att jag inte ville vara hennes vän mer. jättesorgligt, hade behövt en vän då men jag ville kasta bort henne så hon slapp mig och allt.
dramatiskt liv som 8åring, minsann. men ja, vi träffades sen när jag var ungefär 16 vilket var jättefint. sen dess har vi väl pratat lite på msn och sms, men inget djupare. men så är det.
hjortpojken:
dra
Är besviken, berätta om hon som gick halvnaken längs med motorvägen eller hur fan det var.
Tråden flyttad från Forum PLUS/Övriga diskussioner
dazed_and_confused:
Är besviken, berätta om hon som gick halvnaken längs med motorvägen eller hur fan det var.
förstår ej hur du minns henne ens och jag skulle inte kalla henne kompis
tycker ibland att det är lite ledsamt att jag inte ens hälsar på vissa människor jag tidigare känt.
1.Han som började i min klass i 3-4an (minns inte riktigt) var en av dem bästa vänner jag haft. Han förstod mig 100%, fick mig att skratta och ställde upp fastän det inte behövdes. En riktig vän.
2.Hon som jag gick i samma klass med hela grundskolan var min "bästis", också en riktigt bra kompis som fanns där och som jag umgicks mycket med även utanför skolan.
3.Han som jag också gick i samma klass med hela grundskolan + högstadiet var också en bra vän, lite fejk och status kåt men ändå bra haha.
4. Hon som jag klickade mest med under högstadiet var en jättebra vän, hon hade bra inflytande på mig, umgicks ganska mycket me varandra.
osv, finns fler () jag kan skriva om men väljer att bara skriva om de 4.
1. HAN JAG VAR BFF MED PÅ DAGIS
hamnade i olika klasser sen, han blev hardcore och piercade sig, söp och rökte. osäker på om han minns hur kul vi hade.
2. MIN FÖRSTA BÄSTA TJEJKOMPIS
träffades i lekis, minns inte exakt hur vi börjadé leka. lekis hela vägen upp till fyran-femman var vi astajta. sen bytte hon vänner och jag var dum i huvet (tydligen)
tror det spelar in att jag bodde deltid hos dem under 3-4 år.
3. TJEJGÄNGET I MELLAN/HÖGSTADIET
blev bra kompisar, gjorde sånt 11åriga tjejer gör. i högstadiet byttes jag succesivt ut mot 2 nya tjejer. all of a sudden var alla fyra emos. grät i korridoren i en vecka tills andra tjejer adopterade mig.
4. TJEJGÄNGET I ÅTTAN-NIAN
awesum. älskar dem allihop. vi umgås inte alls längre, alla på varsin skola/linje. planerar återträff med dem något av det första jag gör i min lägenhet.
Hade en kompis som jag såg som min "bästa kompis", eller ja, det var mest han som brukade tjata om att vi var bästa kompisar och jag bara höll med typ.
Sen när vi gick i trean så slog han mig på benet med en käpp som jag hade haft med mig på vår tokdag i skolan (en dag där alla skulle klä ut sig och ha med sig godis till skolan). Det gjorde skitont och jag började böla. Jag ville helst inte vara kompis med honom mer efteråt och inte heller gå på gemensamma kalas som vi skulle ha dagen efter, (jag fyllde år två dagar efter honom), men mina föräldrar i princip propsade på att jag skulle gå dit ändå, eftersom de trodde att vi skulle reda ut det ändå så småningom. Jag gick dit, men hade inte alls roligt. Inte blev det bättre av att han fick de flesta presenterna samt att jag slog huvudet i en av deras lampor.
När jag började fyran flyttade han och sedan dess har jag inte sett honom. Min syrra träffade dock hans pappa för några månader sedan på hennes jobb.
Har inga vänner, är för tjock