Magnus Nordin är en av landets mest omtyckta spänningsromanförfattare. Just nu är han aktuell med sin elfte roman, Skuggvandrare, och som jurymedlem i vår stora novelltävling. Här berättar han om hur han blev författare, vad som är så lockande med skräck och delar dessutom med sig av sina allra bästa novelltips!
När Peter Barlach var gästexpert på sajten fick han frågan “Varför är det bara gubbar och tanter som skriver ungdomsböcker?”. Hur gammal är du?
– Jag är 48.
Håller du med om att det bara är gubbar och tanter som skriver ungdomsböcker?
– Gubbe och gumma blir man vid 30 sägs det, så det kan nog stämma. Det finns ju en del killar och tjejer som debuterar i tjugoårsåldern, så helt ovanligt är det inte med unga debutanter i ungdomsboksvärlden. Jag tror att det dels handlar om hur länge man har hållit på och dels när man började satsa på sitt skrivande.
Själv insåg Magnus Nordin ganska sent att han ville bli författare. Han var 30 år gammal och hade publicerat två skräcknoveller i olika veckotidningar, vilket gav mersmak. I mitten av 90-talet skrev han sin första roman och skickade iväg till ett antal bokförlag. Romanen blev aldrig utgiven, men Bonnier Carlsen blev intresserade och 2000 - 36 år gammal - fick Magnus en ny chans med ungdomsrysaren “Gudarnas ring”.
Vad är det med skräck som är så lockande?
– Helt klart är det väl så att skräck lockar barn och tonåringar i högre grad än vuxna. Det har väl med att skräck visar människans mörkaste sidor och sånt vill ju de vuxna skydda de unga från. Berättelser om ond, bråd och död har alltid fascinerat människan. Jag tror att de gamla folksagorna och sägnerna fyllde samma uppfostrande funktion som dagens skräckfilmer och deckare gör idag: de lär oss att vandra den smala vägen, se hur illa det går annars!
När Magnus var i tonåren fanns det inga ungdomsböcker som tilltalade honom. Så han läste bara vuxenböcker och serier. Vid tretton års ålder slukade han Agatha Christies deckare om Poirot och Miss Marple.
– På så sätt kan man väl säga att jag skriver de böcker som jag själv skulle vilja ha läst när jag var i tonåren, säger Magnus.
Vad har du för författarförebilder?
– En författare som betytt mycket för mig och mitt skrivande är SF-/skräckförfattaren Ray Bradbury som bland annat har skrivit SF-romanen "Fahrenheit 451" och novellsamlingarna "Invasion på Mars" och "Oktoberlandet." Deckarparet Sjöwall/Wahlöös polisromaner om Martin Beck och Gunvald Larsson har jag läst om flera gånger. Stephen King har nog betytt mycket för alla som skriver skräck idag. ”Jurtjyrkogården” är en riktigt ruggig roman. King skriver också skräcknoveller och jag kan rekommendera ”Vinterverk”, ”Sommardåd” och ”Den förskräckliga apan.”
Sedan debuten 2000 har Magnus kommit ut med en bok om året. Just nu är han aktuell med sin elfte roman, Skuggvandrare.
Hur ser din skrivprocess ut?
– Planerar jag att skriva en roman gör jag först ett så kallat synopsis, en sammanfattning av storyn. Sen sätter jag mig ner och skriver från början till slut. Första raderna är jätteviktiga för de sätter hela tonen för berättelsen. Karaktärerna tar form under resans gång. Oftast vet jag inte hur det kommer att sluta förrän jag är där. Det blir mer spännande då!
Till alla er som funderar på att delta i Ungdomar.se:s och Bonnier Carlsens stora novelltävling har Magnus ett par tips:
● Använd dina egna rädslor. Skräck handlar om våra värsta rädslor, så fråga dig själv vad du är rädd för. Spindlar? Jamen, skriv en skräcknovell om äckliga spindlar!
● Visa inte monstret för tidigt. Alltså: skräck funkar bäst när läsaren får skapa sina egna bilder. Det vi inte ser skrämmer oss mer!
● Låt det oväntade hända där vi minst anar det. Skräck brukar förknippas med kyrkogårdar och gamla hus. Varför inte göra tvärtom? Spöken dyker upp på köpcentret! Vampyrer jobbar i kassan på Lidl!
● Planera din novell. Alla historier har en början, mitt och ett slut. I början måste läsaren veta vem berättelsen handlar om (berättarjaget), vad den handlar om (spindlar, vampyrer), var den utspelar sig (köpcentret, ICA-butiken), när den utspelar sig (modern tid, 1800-talet). Skräcknoveller brukar sluta när det som är läskigast, dvs när monstret hoppar fram ur garderoben.
● Läs hur andra författare gör. Jag lärde mig att skriva skräck genom att läsa skräck. Kolla efter skräcknovellsamlingar på bibblan!
Den här ska upp imorrn, så vore bra om någon hann kika igenom idag!
Hittade inget som jag reagerar på i alla fall. Verkar bra med andra ord
Om något är fel så får väl någon av de andra, förhoppningsvis, säga till
André Vifot Haas:
Jamen, skriv en skräcknovell om äckliga spindlar!
Vafan är jamen?
Annars hittar jag inget konstigt.
André Vifot Haas:
Skuggvandrare.
André Vifot Haas:
Skuggvandrare,
om du ska ha citationstecken runt alla andra titlar får du nog ha det runt den här också
Jessica Ly:
om du ska ha citationstecken runt alla andra titlar får du nog ha det runt den här också
Jessica Ly:
Skuggvandrare,
Skriver vi inte titlar mer kursiv text? Eller är det bara något jag fått för mig?
Marielle Hagblad:
Skriver vi inte titlar mer kursiv text? Eller är det bara något jag fått för mig?
Jo det gör vi. Miss av mig!
Uppe!
Tråden låst