KÄLLTEXTER
Kung Gustav som arbetsledare ”

Aldrig har Sverige haft någon konung, som gjort mer för landet än kung Gustav. Vi ha redan läst om hans tre storverk: hur han befriade landet från Kristians förtryck, hur han hjälpte reformationens nya lära till seger trots de mäktiga katolska biskoparnas motstånd, och hur han drev igenom arvföreningen för att kungarna efter honom ej skulle behöva tigga sig till kronan av de stora herrarna.

Hela sitt liv, dag ut och dag in, arbetade därjämte kung Gustav outtröttligt för Sveriges bästa. Han skötte själv kronans affärer och bestämde vad som skulle göras med alla de varor, oxar, säd, smör, vax m.m. som bönderna gåvo till fogdarna för att betala sina skatter. Han granskade själv fogdarnas räkenskaper och slog med falkblick ned på alla fel. Nu blev det ordning och sparsamhet i rikets styrelse [...] Gustav satte fart i hela arbetet i hela landet. Han var själv Sveriges störste och skickligaste jordbrukare.

Ofta for han omkring till sina gårdar - han ägde till slut 5000 hemman- och såg till hur jordbruket sköttes. När han färdades omkring i landet, undervisade han bönderna, hur de rätt skulle bruka sina åkrar, röja sina ängar och inbärga sin gröda. Gustav var även landets störste köpman, hade egna handelsskepp och drev stor handel. Ibland kallade han till sig köpmännen och lärde dem, hur de skulle bära sig åt för att driva upp sin rörelse.[…] Gustav var en starkt byggd man av medellängd.

Han hade vackra anletsdrag, skarpa blå ögon, rödlätt hy, silkesgult hår och yvigt böljande skägg. Till lynnet var han glad och skämtsam, älskade sång och musik, umgängesliv och oskyldiga nöjen. Han var ingalunda fri från fel: han var häftig och misstänksam, hårdhänt mot dem, som gjorde honom emot, och alltför mån om sin egen fördel.”