Jag har precis gjort slut med min pojkvän som jag har varit tillsammans med i över ett år. Vi har haft det jättebra, men jag är helt enkelt inte kär längre. Dock älskar jag denna kille enormt mycket, som människa och vän. Men grejen är att han är helt förkrossad. Och han har ingenstans att ta vägen. Hans föräldrar är helt störda och låter honom knappt bo hos nån av dem.. Han har ingen som helst trygghet eller något han kan falla tillbaka på. Och han mår såklart uselt. Och jag har såklart sjuka skuldkänslor, och medlidande. Men han måste sluta leva på mig, och börja leva på sig själv. Han kan inte lägga över ansvaret om hans välmående på mig, utan måste göra sig själv glad. Men han behöver antagligen så mycket hjälp han kan få. Och jag vill hjälpa till så mycket det bara går. Inatt sov han här, för att han inte fick vara hos någon av sina föräldrar. Det känns ju väldigt konstigt, eftersom vi inte sov i samma rum, och vi har gjort slut. Men jag finns här för honom, och tänker alltid ställa upp. Men jag måste göra någonting mer. Hur tycker ni att jag ska hjälpa honom att hjälpa sig själv?
Skaffa en ny mamma till honom
Öh, det finns nog inte så mycket mer du kan göra. Det är inte ditt fel att han inte har någonstans att ta vägen. Jag tycker du är snäll som lter honom vara hos dig
Jag tror inte att du kan göra så mycket mer än vad du redan gör för honom. Han måste ta tag i det här själv nu.
om han inte har nåt annat så borde du inte bara låta honom vara,behöver han hjälp och så så borde du låta honom va med dig men göra klart att d inte kan bli nåt.Förutsatt att ni ändå är vänner,känner igen att jag behöver tröst av den som gör mig mest illa,jag vette fan varför,men d känns för d mesta bättre,även personen borde vara den sista jag vill prata med,jag är felkopplad. men låt honom vara med dig då och då,bara för du gjort slut så behöver du inte vara ett svin och sluta prata med honom.klargör bara att d inte blir nåt igen.
Tresoffor:
Hur tycker ni att jag ska hjälpa honom att hjälpa sig själv?
Det viktigaste just nu är nog att du måste stötta honom och verkligen få honom att prata med sina föräldrar, om så det krävs för honom att prata/skrika/gråta/tjaffsa i flera veckor/månader för att det ska hända något. Det är nog det viktigaste tror jag och det du kan göra är att du ser till att han inte ger upp, hur tungt och jobbigt det nu än är för honom. Mer än så ska du såklart inte göra, kanske? Men om det krävs mer, så behöver han kanske hjälp av någon annan som kan prata med hans föräldrar.
NU vet jag inte hur gamla ni är, hur hans situation för övrigt ser ut osv med skola/jobb mm. Det är så svårt att säga vad du kan och inte bör göra i det här fallet... om man inte vet mera saker.
Tresoffor:
Men jag måste göra någonting mer. Hur tycker ni att jag ska hjälpa honom att hjälpa sig själv?
Va hans kompis, stötta honom bara.
Du kan ju ha honom i ditt rum som du kanske skulle ha en kompis, kyss inte honom o sånt bara, då kommer han bara må hemskt efteråt :S
Tresoffor:
Men han måste sluta leva på mig, och börja leva på sig själv.
Tresoffor:
Men jag finns här för honom, och tänker alltid ställa upp.
Det i sig är väl en rätt värdelös idé. Om ni inte är tillsammans längre och han är ledsen över det så borde du hålla dig undan. Sannolikt lär han bara fortsätta försöka hålla kvar i ert förhållande och i dig, istället för att, som du säger, börja leva på sig själv.
Tråden låst på grund av inaktivitet