Jag anser att livet är totalt meningslöst. Människor föds-lever-dör. Det kvittar om du är president eller uteliggare för universum påverkas ändå inte av det. Jorden är ju bara en liten minimal planet i det hela och det som händer här är helt betydelselöst. Visst om du gör något speciellt så kanske du blir ihågkommen i några tusen år men för eller senare kommer solen svälla och allt som har hänt på jorden, alla som levt, alla minnen, alla föremål kommer försvinna helt. Det finns ett slut på absolut allting. Blir trött på att göra alla dessa läxor, gå upp i rätt tid, göra meningslösa saker hela tiden som att t.e.x sitta här eller vad som helst. Men man vänjer sig.
Jag lever kvar för jag vet inte vad som kommer hända ifall man dör, om allt bara blir svart eller lever om på nytt o.s.v. Ger livet en chans iallafall! Någon kommer va allt jag inte var och jag kommer va allt någon inte var också. Men det som toppar att min livslust tar slut är alla dessa jävla ytliga människor. Platt mage, perfekt hår, ansiktet, ALLT! Dom pekar ut varenda litet fel som man har, så står man där mitt bland allt. Men som tur är alla inte sånna.
Men jag tänker på det här HELA tiden, kan sitta och bara stirra hur länge som helst, vill kunna ha kul också.. Hur fan ska jag bli av med alla dessa tankar? -.-
Sämst med en värld där inget lever.
Gör något kul. Dansa, lek, drick, ta droger, rita eller cykla på mystiska vägar
Du blir äldre och börjar bry dig om volvovillavovve.
hildaaconquers:
Jorden är ju bara en liten minimal planet i det hela och det som händer här är helt betydelselöst
Betydelselöst för vem? Inte för dom som lever här, varför bry sig om ev. övriga andra.
Har aldrig förstått vad folk menar när de pratar om meningslöst lr meningsfullt, något sånt finns väl inte, det är bara något människan hittat på.
Brukar aldrig tänka i dessa banor, hur skulle jag då orka spela tetris i 5 timmar om jag var tvungen att motivera nyttan med det....
ok
hildaaconquers:
Men jag tänker på det här HELA tiden, kan sitta och bara stirra hur länge som helst, vill kunna ha kul också.. Hur fan ska jag bli av med alla dessa tankar? -.-
också vart där, men har med tiden insett meningen med livet och hur världen hänger ihop. Har dock mycket kvar att lära, med tiden lär vi oss helheten och vår plats i universum
Som om livets mening är att förändra universum!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
utropstecken!!!!!!!!!
hildaaconquers:
Blir trött på att göra alla dessa läxor, gå upp i rätt tid, göra meningslösa saker hela tiden som att t.e.x sitta här eller vad som helst. Men man vänjer sig.
hildaaconquers:
Men det som toppar att min livslust tar slut är alla dessa jävla ytliga människor. Platt mage, perfekt hår, ansiktet, ALLT! Dom pekar ut varenda litet fel som man har, så står man där mitt bland allt. Men som tur är alla inte sånna.
Att inse meningslösheten och ytligheten av många samhällsföreteelser kan ju vara en personlig tillgång istället för förtvivlan. Dissociation, analys och förståelse istället för att vara en guldfisk eller en hamster i ett springhjul. Tack vare det kan man nog med tid lära sig att leva ett värt liv istället för ett dåligt.
Men jag kan tycka att det är svårt att själv känna sig värd något eller meningsfull, tror man borde befästa sina egna värderingar, se om de håller och sen köra.
fan va 7kt tråkigt å resonera så!!!!!!!!!!!!
lev ist
Det är ju ungefär som att konstatera att en sten är en sten. Strunta i stenen och bege dig till den frodiga ängen i stället..........