Det här med meningen med livet är ju en rätt klurig nöt att knäcka. Än så länge vet vi ju inte vad som är syftet med människan och vad som skall uppnås i förlängningen. Vi vet bara att arten utvecklas, lite åt gången, och vi försöker leva vidare som art genom att föröka oss. Jag tycker bara det är korkat att inte försöka göra det bästa utav situationen den lilla tid man lever.

Vi dör allihop, men lämnar förhoppningsvis efter oss avkommor som i sin tur fixar ännu fler osv, men bara för att vi en gång måste dö innebär det ju inte att vi per automatik ska tvinga oss att leva i misär bara för att "det egentligen inte spelar någon roll".

Det spelar ju roll så länge man lever, eftersom människan har ett rätt så invecklat känslosystem som gör att vi lätt kommer ur balans för minsta lilla motgång osv Därför: försök vara glad trots att du kommer dödens dö, är sensmoralen.

Dö inte då.

Necerox:

jag e självdestruktiv, inte bara själv utan mot min omgivning också.....

Hur menar du nu?

Bli cyborg då om du vill vara evig...

ankzor:

Förövrigt en utav de mest töntiga trådarna på länge, det finns ingenting efter döden. Det är bara att acceptera det

Nej, alla funderar på döden, lite lr mycket, men vi gör det iaf, mest för att vi inte vet lr att vi inte kan acceptera att man slutar exististera(som jag e rädd för och du tror på). Saker man inte vet har alltid skrämt människan och d e därför utvecklingen framåt. Förklara tankar för mig på ett biologiskt sätt, o då menar jag inte dopaminnivåer hit och dit o signaler o hormoner, utan just det att du kan få en bild i ditt huvud som du inte kan se men ändå se

UnclePadda:

Därför: försök vara glad trots att du kommer dödens dö, är sensmoralen.

Försöker så gott det går vad tror du händer då?

Marwin1:

vad tror du händer då?

När man dör? Jag har ingen aning, jag hoppas att man reser vidare till en annan plats. Vore surt att alla ens kunskaper om saker och ting går till spillo bara för att man råkat ha en kropp som inte vill fungera längre. En vacker dag får vi alla veta vad som händer...även fast jag fortfarande har en "det händer inte mig"-känsla över händelsen.

Såna där existensiella frågor ger sig alltid... går i perioder. Man orkar inte ha sinnet uppkopplat på det konstant helt enkelt, det är för ansträngande och man får för få svar.

Marwin1:

Saker man inte vet

jag vet att döden är ett slut.

spela roll, man dör, ingen vet vad som händer, bara lev ditt liv, oavsett hur det blir!!!!!!!

ankzor:

jag vet att döden är ett slut.

Hoppas du har fel, även om jag tror att du har rätt

UnclePadda:

jag hoppas att man reser vidare till en annan plats. Vore surt att alla ens kunskaper om saker och ting går till spillo bara för att man råkat ha en kropp som inte vill fungera längre. En vacker dag får vi alla veta vad som händer...

Håller med helt och hållet, varför skulle man leva då, om inget betyder något och bara tar slut. Men som sagt jag är rädd att det inte är så och att människan inte kommer hitta något i sitt sökande efter mening med livet.

Necerox:

spela roll, man dör, ingen vet vad som händer, bara lev ditt liv, oavsett hur det blir!!!!!!!

Det är det jag försöker, och tro mig så dåligt går det inte, det är bara att när jag gör något meningsfullt får det känslan av meningslöshet att komma tillbaka

Jag är inte rädd för att dö, jag fruktar bara att behöva dö innan jag kunnat göra det jag vill med livet.

Homunculi:

Jag är inte rädd för att dö, jag fruktar bara att behöva dö innan jag kunnat göra det jag vill med livet.

nått som jag oxå e rädd för, som sagt jag e rädd för det mesta med döden

Om det finns något liv efter. Så ska det vara bättre än på den här planeten.
Annars kan det gärna få vara.

för mig spelar det faktiskt ingen större roll bara det finns liv efter döden på nått sätt men d verkar ju som om det inte är så

Tråden låst på grund av inaktivitet