szara:

Äsh, allt ligger i hur skicklig du är 😉

Eh. Neh. Inte när det gäller min mor. Hon vet att jag ljuger innan jag ens ljugit. Hon vet att jag håller inne på något bara efter man sagt "hallå" i telefonen

jag ljuger för mina föräldrar men de e så kontrollerande asså om jag e fem minuter sen så blir dem typ as oroliga men jag e ändå 15 år -.-

ibland e man tvungen att säga att spårvagnen var sen om jag inte vill ha datorförbud asså

Slumpartad:

Eh. Neh. Inte när det gäller min mor. Hon vet att jag ljuger innan jag ens ljugit. Hon vet att jag håller inne på något bara efter man sagt "hallå" i telefonen

åh, har också sådan moder. brukar inte ens försöka längre
låter bara bli att svara, fast då förstår hon ändå allt

Blivande_japan:

åh, har också sådan moder. brukar inte ens försöka längre
låter bara bli att svara, fast då förstår hon ändå allt

Ja, jag med.

Har nästan börjat sluta dölja saker till och med Sjukaste i somras:

Hade en tjej som sov över efter en fest. Mamma ringer mitt på dagen efter. Det första hon frågar efter hon sagt hej var "Sov du ensam inatt"?

Å jag typ "WTF? "

Man hörde på henne att hon syftade på att hon redan visste

Båda mina föräldrar var i Danmark

Slumpartad:

Hade en tjej som sov över efter en fest. Mamma ringer mitt på dagen efter. Det första hon frågar efter hon sagt hej var "Sov du ensam inatt"?

ofta hon frågade det?

Blivande_japan:

ofta hon frågade det?

Ja, å jag typ mumlade nå konstigt svar i ren chock

Å så sa hon typ "Jasså, så du hade någon över?"

Hon vet fan allt. Är precis likadant för bror min, som jag haft diskussionen om henne med. Vi överväger att hon härstammar från en Sierska från en finsk zigenarflock.

ljög mycket förut i min ungdom men tycker inte om att ljuga nu

Slumpartad:

Ja, å jag typ mumlade nå konstigt svar i ren chock

jag gör det jämt å ständigt, är det enda som känns naturligt för mig

ljög för mamma i princip hela tiden förr. oftast för att jag helt enkelt inte orkade berätta sanningen för att den var mycket längre.

Jag ljög aldrig som liten och gjorde det sällan även i tonåren. De enda jag hade lätt för att ljuga för var lärarna på skolan.

Jag ljuger bara om hur jag mår numera. Pappa och mamma mår inte bra själva så jag vill inte lägga över ännu mer på dom.
Fast pappa har genomskådat mig nu trots att han är den i familjen som är sämst på att uppfatta sånt.