Jag är en ung kille som nyss har blivit frisk från anorexi.
Jag blev inlagd på bup i maj när jag bara vägde 26kg och var nära döden.
Jag tvingades att äta annars blev det ju sond och det ville jag ju inte så jag åt ju men det var jättejobbigt.
Och maten var licksom det jag hade kontroll över men nu hade ju bup tagit kontroll över den delen så jag kände att jag behövde ha kontroll över något så jag började med tvång.
Jag hade ungefär 30 olika tvång.
Jag har fortfarande tvång nu men nu har jag bara ett tvång.
Vill helst inte gå in på vad det är.
Men iaf så tillslut blev jag frisk och blev utskriven och jag mådde skitbra och det blev sommarlov och jag hängde med mina kompisar och livet var på toppnivå.
Men efter sommarlovet var det dags för skola och jag var skiträdd och bara grät och grät men tillslut så samlade jag mitt mod och gick till skolan med mamma som stöd.
Dom första veckorna gick som en dans.
Men sen var det dags att börja i språk och jag skulle börja i franska.
Jag och min ena tjejkompis stod utanför dörren och vänta på att franska läraren skulle komma med några andra barn från en annan klass.
Jag hade rätt så långt hår då för man kunde ju inte gå till frisören när man var inlagd på bup och jag hade inte direkt hunnit på sommarlovet eller efter sommarlovet för den delen.
Men då började alla kommentera om mitt långa hår när vi stod där utanför och licksom reta mig och sånt.
Så jag rodna och då började alla skratta och sen gick jag hela tiden runt och tänkte ba nu får jag inte rodna och såklart gjorde jag ju det hela tiden då.
Så när jag prata med någon eller satt i matsalen eller var på lektion tänkte jag heeela tiden rodna inte nu.
Men det var ju det jag gjorde.
Och det var verkligen skitjobbigt.
Jag blev helt illröd av att någon bara titta på mig lite.
Sen började jag stanna hemma från skolan och jag stannar fortfarande hemma från skolan.
Har inte varit i skolan på flera veckor.
Kan någon ge mig något tips på hur jag kan sluta rodna hela tiden?
Jag håller mig borta från skolan som jag sa och vänner och familj och från att prata med folk och att handla och allt möjligt.
Är inne på mitt rum hela dagarna.
http://ungdomar.se/qa fråga nån där =)
http://ungdomar.se/forum/thread/hit-kan-du-vaenda-dig-naer-du-behoever-stoed
Men jag tror att det är självförtroendet främst som behöver bli bättre, då kommer rodnandet försvinna.
Sägmig:
http://ungdomar.se/qa fråga nån där =)http://ungdomar.se/forum/thread/hit-kan-du-vaenda-dig-naer-du-behoever-stoed
Men jag tror att det är självförtroendet främst som behöver bli bättre, då kommer rodnandet försvinna.
Men asså jag har rätt så bra självförtroende thats weird...
Men asså jag har rätt så bra självförtroende thats weird...
I en situation som man upplever som stressig eller pinsam, kan nerverna sända signaler ut i kroppen till de små blodkärlen, som då vidgar sig. Då ökar blodcirkulationen, och det visar sig som rodnad.
när du försöker att inte rodna kommer du rodna mer, så funkar hjärnan.
acceptera istället att du rodnar och se det som något bra... då kanske det försvinner med tiden
jag kommer ihåg när jag var i en sån fas.... rodnade mycket nån gång och sen var det så hela hösten typ. det går över =)
lmaomynigga:
när du försöker att inte rodna kommer du rodna mer, så funkar hjärnan.acceptera istället att du rodnar och se det som något bra... då kanske det försvinner med tiden
I know ;/
lmaomynigga:
jag kommer ihåg när jag var i en sån fas.... rodnade mycket nån gång och sen var det så hela hösten typ. det går över =)
I know ;/
Ok 😉
Jag känner delvis igen mig i hår historien, jag hade långt hår för ett tag sedan och då var det en som började kommentera det. Men jag slog ned han och sen blev det tyst. Har också haft problem med rådnad och det går inte att kontrollera. Det handlar bara om självförtroende. Jag rådnar inte lika mycket längre tack vare mitt starkare självförtroende.
