Hur kommer det sig egentligen att människor i regel blir nervös så fort de ska göra en presentation?
Anledningen till att jag är nyfiken över detta, är för att det inte finns något konkret skäl till varför det är såhär. Våra instinkter om att fly eller slåss finns där av olika anledningar. Men varför triggas sådana känslor av presentationer när vi individer dagligen är sociala och gör liknande saker?
I vanliga fall så utvecklas något sådant här individuellt. Men detta är något som alla människor har gemensamt. Det går att träna upp sig, men det är irrelevanta faktum för min fråga. Sedan så finns känslan alltid där oavsett hur mycket man övat på det.
Senast jag kollade så fanns denna indirekta sociala handling inte inristade i våra DNA. Jag finner detta mycket underligt...
Att göra bort sig kan innebära stora förluster för oss sociala varelser och ödelägga våra liv, hoten behöver inte alltid vara fysiska. Om det förklarar saken eller inte struntar jag faktiskt i, men du verkar vara ute efter en förklaring i den stilen.
Folk får panikångest i situationer där det är ologiskt. Vi människor är sällan logiska.
Jag älskar det
Då får jag prata gott om mig själv
Vem tycker inte om det?
= Osäkra människor tycker inte om det = Då blir de nervösa
uppenbar:
Att göra bort sig kan innebära stora förluster för oss sociala varelser och ödelägga våra liv, hoten behöver inte alltid vara fysiska.
man är i en situation då man blir studerad och föremålet för allas uppmärksamhet, sårbar helt enkelt.
men alla känner inte obehag inför sånt
jag gillar faktiskt att ge presentationer
uppenbar:
Folk får panikångest i situationer där det är ologiskt. Vi människor är sällan logiska.
Fast det beror på att vi har utvecklat en rädsla för den situtationen. Presentationer är vi rädda för trots att vi inte har utvecklat någon rädsla för det.
uppenbar:
Att göra bort sig kan innebära stora förluster för oss sociala varelser och ödelägga våra liv, hoten behöver inte alltid vara fysiska. Om det förklarar saken eller inte struntar jag faktiskt i, men du verkar vara ute efter en förklaring i den stilen.
Men saken är att man inte gör bort sig när man gör en presentation. Det är som vilket framförande som helst.
spindelnätaren:
Jag älskar det
Då får jag prata gott om mig själv
Vem tycker inte om det?
= Osäkra människor tycker inte om det = Då blir de nervösa
Det är en osäkerhet i sig att du försöker framstå som att du är jättetuff och inte känner någon form av nervositet inför sådana situtationer. Alla människor gör det, skickliga retoriker skulle hålla med.
isola:
men alla känner inte obehag inför sånt
På ett eller annat vis känner alla människor en form av nervositet om de skulle hålla ett tal inför 100 000 personer. De som inte gör det fattas det något hos, man är avvikande. Men faktum är att dessa personer är en minoritet och fungerar inte som ett motbevis för denna trend. Statistiskt sätt så är det något som sitter i alla människor.
jag_gillar_glass:
jag gillar faktiskt att ge presentationer
Du kanske gillar att snacka hestar med dina kompisar i rosa på skolan. Du skulle också känna nervositet av att stå inför hela svenska folket.
sylar:
Det är en osäkerhet i sig att du försöker framstå som att du är jättetuff och inte känner någon form av nervositet inför sådana situtationer. Alla människor gör det, skickliga retoriker skulle hålla med.
Vadå alla människor gör det? Knappast.
sylar:
tal inför 100 000 personer. De som inte gör det fattas det något hos, man är avvikande. Men faktum är att dessa personer är en minoritet och fungerar inte som ett motbevis för denna trend. Statistiskt sätt så är det något som sitter i alla människor.
sylar:
känna nervositet av att stå inför hela svenska folket.
det stod aldrig ngt om ett sånt tal, nu försöker du rättfärdiga att du är blyg
Kan väl bero lite på sin personliga roll i det sammanhanget. Syftar kanske mest på att stå längst fram i klassrummet där alla ens klasskamrater stirrar på dig.
spindelnätaren:
Vadå alla människor gör det? Knappast.
Vadå "vadå alla människor gör det?"?
Hmm, "knappast"... för att du skriver det? Till och med de som lever med att framföra saker inför publik erkänner att alla känner på ett eller annat vis ett obehag att göra det. Nog för att jag älskar att ni säger emot saker som redan är konstanta för diskussionen, så vill jag snarare ha svar på varför det är så.
isola:
det stod aldrig ngt om ett sånt tal, nu försöker du rättfärdiga att du är blyg
Jag ja, jag har sannerligen problem med att framföra saker framför folk. Troligtvis mer än de flesta. Fast det är inte det jag försöker komma in på i den här tråden och det där exemplet var bara för att visa vad jag försöker påpeka.
SUKOF:
Kan väl bero lite på sin personliga roll i det sammanhanget. Syftar kanske mest på att stå längst fram i klassrummet där alla ens klasskamrater stirrar på dig.
Ja fast varför? När jag var yngre så kunde jag alltid säga de allra mest bisarra saker i klassen högt och kände dessutom alla väldigt bra. Trots det så var det på ett eller annat vis jobbigt att gå fram och ställa sig och snacka.
sylar:
Vadå "vadå alla människor gör det?"?
Alla människor tycker inte att det är jobbigt att prata inför en grupp, jag tycker att det är roligt!
spindelnätaren:
Alla människor tycker inte att det är jobbigt att prata inför en grupp, jag tycker att det är roligt!
Jag med! kanske är jag en sån som skulle ha sex i Big brother huset..uppmärksamhetssökande säkert
sylar:
Men detta är något som alla människor har gemensamt.
Eh, nej? Är ju bara svagsinta personer som blir nervösa för något sådant.
sylar:
Du kanske gillar att snacka hestar med dina kompisar i rosa på skolan. Du skulle också känna nervositet av att stå inför hela svenska folket.
mkt möjligt
sylar:
Ja fast varför?
Prestationsångest? Man ska göra det så bra som möjligt.