Det händer ibland när jag är i relativt avslappnat tillstånd och inte har något bättre för mig än att blunda, att jag ser/tänker/upplever märkliga storleksförhållanden.
Jag är fullkomligt inkapabel att ens försöka beskriva vad det är som jag ser/tänker/upplever, det är alldeles för abstrakt, men vad det nu är så upplever jag det som otroligt litet, men samtidigt större än vad jag borde vara förmögen att föreställa mig.
Efter ett tag börjar det att expandera, det blir mer och mer enormt, tills dess att jag inte längre kan urskilja några kanter (ingen början eller slut), ungefär som om man skulle ha ett objekt framför sig som är så stort att det täcker mer än hela ens syn. Fast ändå inte, eftersom jag fortfarande upplever hela dess storlek, kanske för stort för att vara kapabelt att ha några kanter.
Kort sagt, det är ungefär som om jag har hela universum i huvudet, eller möjligtvis att jag är hela universum.
Är det något som andra också upplever eller är jag gud/fullkomligt från vettet?
jag brukar höra röster i mitt huvud precis innan jag somnar
McLuver:
jag brukar höra röster i mitt huvud precis innan jag somnar
Jag med, särskilt om jag är riktigt trött, men jag hör röster i vanliga fall också, ibland
nej
bevisa att du inte är gud
Tilda1988:
bevisa att du inte är gud
svårt att göra, eftersom jag inte vet exakt vad en gudomlig entitet är
Så går det när man mediterar du kanske kom i kontakt med andra sidan. Kolla vad du ser och gör någonting nyttigt med det
Nirvana
ja jag brukar också göra så
Akta så att föremålet inte är en fjäril. Det kan inte vara roligt.
låter som en jobbig tvångstanke
jag gjorde lite liknande saker som liten
t.ex. blunda (eller inte) och tänka på något obeskrivligt objekt som zoomas ut alldeles för mycket tills det blir obehagligt
t.ex. skala alla kanter på en imaginär kub tills det blir ett klot
etc.
Jag tänkte så mitt i natten, det gav mig ångest.
Viljans Triumf:
jag är hela universum.
Viljans Triumf:
fullkomligt från vettet
Tråden låst på grund av inaktivitet