Hej hörni.Jag mår lite dåligt just nu när jag skriver detta. Min mamma och storasyster kallade mig tjock.Och det var som ett slag i ansiktet.Det sved verkligen till och tårarna var inte långt borta.Jag vet att jag inte äter det nyttigaste och att mitt sockerintag är ganska stort men varje gång när jag har kollat på mig själv i spegeln så har jag aldrig sett fett eller tyckt att jag är ful. Jag är nöjd med min kropp och mina kompisar tycker inte att jag är tjock eller behöver tappa några kilo.Jag tycker det är bättre att vara tjock än skitsmal.Man ska aldrig kalla någon tjock, varken en mamma, pappa, syster, bror eller vän.För man har absolut ingen aning om vad som kan hända.Man kan utveckla massa olika saker om någon kallar en tjock eller ful.Kanske börjar spy upp maten, svälta sig nästan, inte äta något...Om man är nöjd med sin kropp och tycker man ör vacker, då ska alla andra hålla käften och kanske titta på sig själva. Man måste väl bara avundsjuk om man kallar någon annan tjock eller ful? Jag vet att jag inte äter det nyttigaste, det är mycket choklad och godis jag lever på men trots det, brukar jag aldrig gå upp i vikt. Jag cyklar varje dag hem och från skolan och ska börja på ridning. Jag mår iaf dåligt just nu. Jag grät nyss. Det är extrakänsligt eftersom det är min kropp hon pratar om, kroppen som jag ska leva med i flera år framtill men hallå, hon behöver inte kalla mig tjock... Jag kan ju förfan förändras. Jag kan äta mer nyttigt, träna mer. Mitt liv tar inte slut här. Men jag vet inte vad jag ska göra.Ska jag skrika åt henne och säga att det är min kropp eller lyssna på henne och tvinga tillbaka alla känslor som vill explodera??Skulle bli tacksam för svar.//Julia <3
säg: håll käften kärring, annars trycker jag i dig 5 stycken jävla prinsesstårtor bakvägen. hon kommer fatta var skåpet står sen. :))
svaret är alltid
"jag är tjock, du är ful, jag kan banta"
men akta dig så dom inte skrattar röven av sig o bara "DU banta jaja"
skämt åsido ja det är jävligt värt att diskutera faktiskt
för det hjälper ingen överhuvudtaget att säga sådana saker (oavsett om man är av åsikten att det är ohälsosamt eller inte osv)
Elakt. Säg åt dem att du blev ledsen och att man inte säger så.
ta hennes huvud och vråla sönder ena örat.
Min mamma gör samma sak mot mig. Om hon fortsätter säg till henne och försök att prata med henme om det att du blir sårad. Om det inte funkar tycker jag att du ska ignorera henne, sitt inte med henne, va kall och om hon frågar vad som är fel säg att du är sårad. 🙂
Självklart är det inte okej av dom att säga så. Så länge du är nöjd med dig själc så ska du inte bry dig om dom!
Säg till dom att det sårar dig.
Dessutom är det lika dåligt att vara underviktig och överviktig.
Om de påstår att det är ohälsosamt att vara tjock kan du alltid dra "det är inte hälsosamt att vara trångsynt"-kortet. För övrigt bör du prata med mor din.
Nog för att jag inte känner till alla omständigheter här så tycker jag väl likväl med de allra flesta att det inte är acceptabelt att kalla något av sina barn för tjock. Om inte annat så bär hon ju en del av ansvaret för din övervikt iom att det är hon som uppfostrat dig och sett till att den där skräpmaten finns tillgängligt för dig.
Gör vad du själv känner för men överväg alltid att skära ner på klabbet, det kan bara vara till till fördel. Tills vidare bör du ignorera detta tillmäle eller helt enkelt svara tillbaka något i stuk med "- Ja och du har ju fostrat mig så..."
Det var ett tag sedan du skrev inlägget, hoppas du ser mitt svar ändå!
Jag blev kallad tjock av min mamma hela uppväxten, är nu är typ vuxen och mår fortfarande piss över min kropp fastän det säkert inte är nåt större fel på den. Man blir otroligt påverkad av sådan kritik från sina närmaste. jag hoppas du glömde snabbt och att du vet att du är vacker som du är! man kan ändra sig hur mycket som helst men det som klär en bäst är att vara sig själv in och ut. jag klär inte i nån annans ögonbryn eller jacka, varför skulle jag se bättre ut med deras mage eller lår?
är du tjock då? om du inte är det värför ska du ta åt dig
Förstår att det är jobbigt men försök ta det bästa av det och göra som motivation att träna för det är ändå hälsosammare än att inte
