Vill vara anonym, ska berätta kortfattat av mitt liv har aldrig haft svårt att få kompisar aldrig haft några problem med andra för den delen.
Men har en väldigt tragisk bakgrund som jag inte pratar med någon om, känner att detta tar mig ner på botten rätt så sjukt mycket faktiskt. Tänker inte vända mig till någon psykolog och börja prata om detta, vill helst bearbeta sorgen själv om jag inte lyckas så får jag se vad som händer kanske gräver min egna grop. körde rätt så tungt med cannabis ett tag detta hjälpte då under ruset och det var faktiskt rätt så skönt har nog aldrig mått bättre, slutade med detta nu för märkte att inget hjälpte längre känns ju rätt så bra att inte hålla på med det.
sömnlösa nätter blir veckor av ångest och svår depression men har lärt mig att dölja denna sidan för andra har alltid haft det upp och ner. För vi lever i en stad där ingen ser dom fel vi har vi som lider i det tysta vi blir fler och fler för varje dag. Hur skulle ni själv gjort?
Linus sa det bra, men farmor sa det nog bäst
Har man inget gott och säga kan man gott hålla tyst.
<3
Har du fått den diagnosen så beror det nog inte så mycket på det du varit med om utan du lär få skov ändå. Varför söker du inte vård när det finns mediciner och terapi som antagligen skulle få dig att må bättre? Kritiserar ej utan bara undrar. Skulle jag få någon sådan diagnos skulle jag aldrig släppa taget om vården.
vad är det för saker i nuläget som får dig att må dåligt, vad tror du att du kan göra som skulle kunna få dig att må bättre?
isola:
Har du fått den diagnosen så beror det nog inte så mycket på det du varit med om utan du lär få skov ändå. Varför söker du inte vård när det finns mediciner och terapi som antagligen skulle få dig att må bättre? Kritiserar ej utan bara undrar. Skulle jag få någon sådan diagnos skulle jag aldrig släppa taget om vården.
Vill inte ha någon vård, att äta massa lyckopiller för att dämpa smärtan är inte den bästa utvägen heller,
som sagt vill vara anonym annars skulle jag tagit och berättat om min uppväxt.
Manodepressiv:
annars skulle jag tagit och berättat om min uppväxt.
Om du tycker att den varit jobbig så är det väl ännu större orsak till att försöka bearbeta den med kunniga människor istället för att vänta tills du mår riktigt dåligt och måste göra det.
sunk:
vad är det för saker i nuläget som får dig att må dåligt, vad tror du att du kan göra som skulle kunna få dig att må bättre?
Vet faktiskt inte själv vad som gör att jag mår så dåligt det går perioder då jag inte ens vet vem jag är själv.
har faktiskt inte tänkt på vad som skulle kunna göra så att jag mår bra, får nog tänka vidare på den saken.
isola:
Om du tycker att den varit jobbig så är det väl ännu större orsak till att försöka bearbeta den med kunniga människor istället för att vänta tills du mår riktigt dåligt och måste göra det.
Har varit hos kunniga människor, men fick jag den hjälpen jag behövde? svaret är nej.
Manodepressiv:
Vet faktiskt inte själv vad som gör att jag mår så dåligt det går perioder då jag inte ens vet vem jag är själv.
jag känner igen mig ganska mycket i din beskrivning, är dock ganska säker på att jag inte är bipolär (även om jag misstänkt det).
Manodepressiv:
har faktiskt inte tänkt på vad som skulle kunna göra så att jag mår bra, får nog tänka vidare på den saken.
vad är det för saker som du känner att du skulle kunna lära dig gilla, vad skulle du vilja vara bra på? jag vet att det är svårt att uppskatta att göra saker när man mår skit, men det som funkat bäst för mig och som jag tror funkar för de flesta är att försöka hålla sig sysselsatt. tänk på att det tar ett tag att bli bra på saker och lära sig uppskatta dem. tränar/motionerar du?
sunk:
vad är det för saker som du känner att du skulle kunna lära dig gilla, vad skulle du vilja vara bra på? jag vet att det är svårt att uppskatta att göra saker när man mår skit, men det som funkat bäst för mig och som jag tror funkar för de flesta är att försöka hålla sig sysselsatt. tänk på att det tar ett tag att bli bra på saker och lära sig uppskatta dem. tränar/motionerar du?
Har alltid lovat mig själv att börja träna/motionerar men har dessvärre aldrig blivit av.
Min far hade bipolär han fick aldrig någon riktig hjälp för detta, men efter några år så klarade han det inte längre. Det var jag som hittade honom med ett rep runt halsen hägnades i taket, kommer mycket väl ihåg vad det stod i brevet som han hade lagt på min säng. ångar själv att jag stängde in allt och låtsades att må bra tänker inte berätta om detta mera i tråden isåfall om du har frågor så tar vi detta över PM.
Manodepressiv:
Har alltid lovat mig själv att börja träna/motionerar men har dessvärre aldrig blivit av.
du kan börja när som helst, börja smått - jogga tills du tröttnar och pusha dig lite varje gång.
Manodepressiv:
ångar själv att jag stängde in allt och låtsades att må bra
du verkar ju ganska insiktsfull, jag förstår om du inte vill söka hjälp (jag har själv alltid undvikit det) även om du gott skulle kunna ge det ett försök till. om du nu vill hantera det själv - så gör det, det är inte lätt men om du vill må bättre så är det bara att sätta igång. det kommer inte av sig självt. fyll livet med mening, gör saker du känner är givande. ta inte misslyckanden/misstag så hårt, försök lära dig av dem istället. har ganska många fler tips som har hjälpt mig, vet dock inte hur de funkar för andra.
Manodepressiv:
Vill inte ha någon vård, att äta massa lyckopiller för att dämpa smärtan är inte den bästa utvägen heller
Vet inte vad du fått för dig om antidepressiva, men "lyckopiller" är det knappast.
sunk:
du kan börja när som helst, börja smått - jogga tills du tröttnar och pusha dig lite varje gång. du verkar ju ganska insiktsfull, jag förstår om du inte vill söka hjälp (jag har själv alltid undvikit det) även om du gott skulle kunna ge det ett försök själv. om du nu vill hantera det själv - så gör det, det är inte lätt men om du vill må bättre så är det bara att sätta igång.
Hade faktiskt tänkt att sätta igång snart som möjligt, innan allt är försent. Var därför jag vända mig till något forum och ville veta vad andra tycker man ska göra, att söka hjälp är inte direkt min grej vet mycket väl om jag bara vill så kommer jag nog lyckas.
Om man kanske skulle ta och försöka motionera en stund idag och se om det hjälper?
Manodepressiv:
Om man kanske skulle ta och försöka motionera en stund idag och se om det hjälper?
gör så! ett litet tips till jag kan ge dig är att lyssna på musik som får dig att må bättre (tänk på att allt du "utsätter" dig för påverkar dig, mer eller mindre). exempelvis:
Blivande_japan:
Vet inte vad du fått för dig om antidepressiva, men "lyckopiller" är det knappast.
antidepressiva tabletter är samma som lyckopiller. "lyckopiller" är ett slangord.
Blivande_japan:
Vet inte vad du fått för dig om antidepressiva, men "lyckopiller" är det knappast.
Piller som man tar för att vara förmögen att känna lycka (eller åtminstone behag eller stabilitet) i perioder man inte annars kan?
Används inte Prozac i amerikansk engelska nästan synonymt med vad vi kallar för lyckopiller?
