isteche:

Måste människan tro på nått?

Nej. uppenbarligen inte.

isteche:

Räcker det inte med att tro på sig själv?

Jo, definitivt.

isteche:

Är inte religion igentligen bara för svaga som måste tro på nått övernaturligt för kunna få självfötroende?

Nja, barn måste tro på vad föräldrarna säger utan att ifrågasätta. Om föräldrarna säger "ät inte flugsvamp", så är det bra om barnen inte ifrågasätter detta. Det är alltså bra att inte ifrågasätta ALLT här i världen. MEN sen kommer religionen som säkert är delvis en följd av denna natur. Dessutom skapar religionen en slags grupptillhörighet, som kan vara positivt.

I DAGENS samhälle fyller den knappast någon funktion, utan är ett slags socialt arv...

Gifted:

Nej. uppenbarligen inte.

Nå, jag hade no tänkt mig att nån fri religiös människa skulle komma in och starta en debatt, men icke sa nicke. Du skrev nästintill av mina tankar

Gifted:

Dessutom skapar religionen en slags grupptillhörighet, som kan vara positivt.

Ibland då min familj någon söndag varit till kyrka/församling så har vi efteråt blivit bjudna till bekanta. Alltså mitt religiösa liv är alltså nog ett sätt att socialisera sig. Som troende träffar man ju även andra människor med samma religion.

Gifted:

I DAGENS samhälle fyller den knappast någon funktion, utan är ett slags socialt arv...

En funktion: Samla in kollekt och få pengar som kan skickas till fattiga i världen (tänker förståss nu på min religion). Man kunde kalla detta att utjämna skillnader i inkomster.

isteche:

Måste människan tro på nått?

Det beror ju på vad du menar med tro. Jag, personligen, anser att människan har något slags behov av att tro på något "övernaturligt". Jag tror att det fyller någon slags funktion.

isteche:

Räcker det inte med att tro på sig själv?

Det där är ju jätte individuellt. För vissa räcker det kanske med det, medans andra behöver ha något att tro på.

isteche:

Är inte religion igentligen bara för svaga som måste tro på nått övernaturligt för kunna få självfötroende?

Nu ska nog inte jag skriva allt för mycket på den här frågan eftersom att jag ställer mig väldigt mycket emot religion. Men nej jag tror inte att religion är enbart för svaga individer, vilket ännu en gång handlar om defination. Dock skulle man ju kunna säga att det handlar om förmåga att kunna analysera situationer osv.

Sen finns det ju alltid olika grader av troende, och de som gått lite för långt och blivit fanatiker bör enligt mig skjutas innan de ställer till med för mycket rabalder"inte fullt seriös".

isteche:

Är inte religion igentligen bara för svaga som måste tro på nått övernaturligt för kunna få självfötroende?

Nej. Man är inte svag för att man behöver något att tro på. Kan man tro på något, och mår bättre av det, så är ju det jättebra.
(Sålänge man inte blir fanatisk såklart)

isteche:

Måste människan tro på nått?

Nej. Det är fullt möjligt att låta bli.

isteche:

Räcker det inte med att tro på sig själv?

Det är väl individuellt. Men för mig så räcker det att bara tro på mig själv.

isteche:

Är inte religion igentligen bara för svaga som måste tro på nått övernaturligt för kunna få självfötroende?

Nej, det skulle jag inte påstå. Det finns människor som jag respekterar och ser som allt annat än svaga som är kristna.

Gifted:

Nja, barn måste tro på vad föräldrarna säger utan att ifrågasätta.

Whut? Varför skulle man inte kunna ifrågasätta vad ens föräldrar säger? Man behöver inte trotsa bara för att man ifrågasätter. Om mina föräldrar skulle säga åt mig att inte äta flugsvamp så skulle jag kunna fråga varför jag inte ska äta den, men det behöver inte betyda att jag måste äta den.

Nevon:

Varför skulle man inte kunna ifrågasätta vad ens föräldrar säger?

Jo, det är klart du kan fråga varför, men hur kan du som barn skilja på vad som är vettigt?

"Mamma, varför får jag inte äta flugsvamp?" "Då dör du" "Ok"
"Mamma, varför får jag inte svära?" "Då dödar Jesus dig" "Ok"

Så hur kan en 4-åring se vilken av dessa som är vettigt, och vad som inte är det?

isteche:

Måste människan tro på nått?

Nej, vi lever i ett demokratiskt land där religionsfrihet är bland dom största fördelarna.

isteche:

Räcker det inte med att tro på sig själv?

För dom som är lagom starka att neka en "högre kraft" eller vad man säger, ja.

isteche:

Är inte religion igentligen bara för svaga som måste tro på nått övernaturligt för kunna få självfötroende?

Det tror jag inte. Religionen är ett påhittat fenomen som är till för att kontrollera människan. Fast då jag ligger i min dödsbädd kommer jag antagligen bli lite troende med tanke på min rädsla för döden.

Jag önskar att jag vore religiös.
Men problemet är hur ska jag börja tro på något som jag inte tror på?
Jag behöver bli övertygad på något sätt kanske.

Vore det inte härligt att seriöst tro på att man kommer att leva efter döden?
Vore det inte härligt att tänka att Gud älskar en?

Eller så blir jag så senil och borta sen att jag inte behöver bli religiös. Det vore smärtfullt att vara smart och klar i huvudet när man dör.

isteche:

Måste människan tro på nått?

först tror man, sedan vet man

isteche:

Måste människan tro på nått?

Nja, det finns kanske perioder i människors liv där en tro på något inte är nödvändig, men överlag så är min övertygelse att man mer eller mindre alltid livnär sig/får styrka genom att tro på någonting. Må det sen vara dig själv, kärleken, framtiden, det förflutna, naturen eller Gud - det gör det samma. Just nu tror jag till exempel också, som du, på mig själv och på mina medmänniskor. Jag tror att bara jag ger fan i att klara någonting, så kommer jag att göra det, och jag vill gärna försöka förlösa den här inneboende kraften hos andra. Jag tror även på framtiden - att jag kommer att må bra och dåligt och likgiltigt, men att jag, om jag har rätt tro vid rätt tillfälle och tänker rätt tankar, kommer att överleva det och bli luttrad så att jag efteråt står emot liknande stormar. Ja, man skulle nog kunna sammanfatta det som: tror du inte på någonting alls så är du levande död. Man tror även om man tror att man inte tror, för ingen kan ju vara levande och dö samtidigt.

Gifted:

"Mamma, varför får jag inte äta flugsvamp?" "Då dör du" "Ok"
"Mamma, varför får jag inte svära?" "Då dödar Jesus dig" "Ok"

Så hur kan en 4-åring se vilken av dessa som är vettigt, och vad som inte är det?

Du tycker det där är ett argument för varför barn inte ska ifrågasätta vad vuxna säger?

Barn är smartare än man tror.

isteche:

Måste människan tro på nått?

Väldigt ofta är det oundvikligt att skaffa sig en uppfattning om något. Antingen så tror man att rymden är oändlig, även om man inte förstår det, eller så tror man att rymden inte är oändlig. Antingen så tror man att det finns en gud (eller fler) eller så tror man att Gud inte finns, men en uppfattning har du oavsett du vill eller inte.

Det svenska ordet för tro är som en vedklabbe i munnen när man diskuterar sånt här, för "tro" i bemärkelsen "hålla för sant" är inte den egentliga betydelsen av att vara troende kristen (exempelvis). Visserligen håller man de händelser som är grunden i religionen för sanna, men "tro" i dess egentliga mening handlar mer om att ha tillit än att vara övertygad om att något är sant.

Så ja, en normalfuntad person har alltid ett gäng uppfattningar om saker och ting och tror en hel jäkla del, men den generella uppfattningen är väl att människan inte behöver ha tillit till en högre makt för att leva sitt korta eller långa liv på jorden. Å andra sidan "behövs" inte kärlek, vänskap, ögon, ben, föräldrar eller Zelda - A Link to the Past heller, men för väldigt många skulle livet nog bli ganska så torftigt utan dessa saker.

Hovnarren:

text

Håller med.

isteche:

Måste människan tro på nått?

Nej.