Tyvärr är just gymnastik i princip ett sätt att ge betyg på självförtroende. De kallar det "medverkan", men det är ju svårt att medverka om man känner sig otrygg i miljön...

Det är vanligare än du tror att känna sig otrygg att visa sin halvnakna kropp för folk som tonåring. Du utvecklas fortfarande, och din kropp ser antagligen ganska annorlunda ut för varje år som går.
Men vet du vad? Det gör ingenting!
Man får skämmas och tycka att man är konstig, men din kropp kommer varken bli mer eller mindre konstig oavsett vad du själv tycker.

Däremot får man lätt dålig hållning (bland många andra saker) av dåligt självförtroende.
Det är något som andra kan se, och bara blickarna då kan räcka för man till slut ska stå som en hopkurad boll.
Men det är även något du själv, och endast du själv, har kraften att ändra på. Precis som vilken attityd du möter motgångar med. Ibland kan det vara så enkelt som att sträcka på nacken och blicka framåt så kommer resten.

Vill du möta motgången med fötterna framåt och ögonen fokuserade, eller vill du vänta till imorgon och hoppas att det har försvunnit av sig själv?

Bakric:
Tyvärr är just gymnastik i princip ett sätt att ge betyg på självförtroende. De kallar det "medverkan", men det är ju svårt att medverka om man känner sig otrygg i miljön...

Det är vanligare än du tror att känna sig otrygg att visa sin halvnakna kropp för folk som tonåring. Du utvecklas fortfarande, och din kropp ser antagligen ganska annorlunda ut för varje år som går.
Men vet du vad? Det gör ingenting!
Man får skämmas och tycka att man är konstig, men din kropp kommer varken bli mer eller mindre konstig oavsett vad du själv tycker.

Däremot får man lätt dålig hållning (bland många andra saker) av dåligt självförtroende.
Det är något som andra kan se, och bara blickarna då kan räcka för man till slut ska stå som en hopkurad boll.
Men det är även något du själv, och endast du själv, har kraften att ändra på. Precis som vilken attityd du möter motgångar med. Ibland kan det vara så enkelt som att sträcka på nacken och blicka framåt så kommer resten.

Vill du möta motgången med fötterna framåt och ögonen fokuserade, eller vill du vänta till imorgon och hoppas att det har försvunnit av sig själv?

Känner fortfarande samma känsla och har bestämt mig att jag skiter i att vara med överhuvudtaget, då jag skiter i mitt betyg i idrott. Dom ska inte kunna tvinga någon som inte vill/känner vara med/sig otrygg.

gröntäppple:

Känner fortfarande samma känsla och har bestämt mig att jag skiter i att vara med överhuvudtaget, då jag skiter i mitt betyg i idrott. Dom ska inte kunna tvinga någon som inte vill/känner vara med/sig otrygg.

Nej det är klart att de inte kan tvinga dig.
Men det är ingen annan än du själv som förlorar på det. Jag sket också i att vara med på gympan, men det enda som hände var att jag dels gled längre från klassen och dels fick F.

Ett F i andra ämnen kan betyda många saker, men F i gympa innebär att man helt enkelt inte vill samarbeta/lyda.
Det är något som alltid kommer synas, och något du kan undvika med en så liten ansträngning. Det är du själv som gör problemet större än vad det är.

Menmen, vill man inte så vill man inte.
Alla trettonåringar vet ju precis vad som är bäst för dem själva.

Fast i och för sig, du kan ju skita helt i gympan fram tills nian och göra en slutspurt då om du törs spela på det kortet.

Bakric:

Nej det är klart att de inte kan tvinga dig.
Men det är ingen annan än du själv som förlorar på det. Jag sket också i att vara med på gympan, men det enda som hände var att jag dels gled längre från klassen och dels fick F.

Ett F i andra ämnen kan betyda många saker, men F i gympa innebär att man helt enkelt inte vill samarbeta/lyda.
Det är något som alltid kommer synas, och något du kan undvika med en så liten ansträngning. Det är du själv som gör problemet större än vad det är.

Menmen, vill man inte så vill man inte.
Alla trettonåringar vet ju precis vad som är bäst för dem själva.

Fast i och för sig, du kan ju skita helt i gympan fram tills nian och göra en slutspurt då om du törs spela på det kortet.

Jo, jag väntar hellre tills jag börjar 9:an och visar där att jag kan allting, bara att jag inte har velat. Tack för du tog dej tid med min fråga/problem! 🙂 "Känner mig på bättre humör nu"

gröntäppple:

Jo, jag väntar hellre tills jag börjar 9:an och visar där att jag kan allting, bara att jag inte har velat. Tack för du tog dej tid med min fråga/problem! 🙂 "Känner mig på bättre humör nu"

Åhnej så lätt lätt slipper du inte undan, nu ska vi nysta lite mer i problematiken här 

Är det något specifikt du känner dig otrygg inför?
Är det för att det är folk runtom eller är det för att det är just din klass?
Hur känner du inför att bada i vanliga fall, d.v.s. utanför skoltid?

Vill inte att folk ska skratta åt mig eller få kommentarer om min kropp.
När folk är runtom känner jag mig mer stressad.
Bada utanför skoltid går bra om jag är med vänner (Som jag gått i skola med tidigare, Familj, syskon osv.)

Bakric:

Åhnej så lätt lätt slipper du inte undan, nu ska vi nysta lite mer i problematiken här 

Är det något specifikt du känner dig otrygg inför?
Är det för att det är folk runtom eller är det för att det är just din klass?
Hur känner du inför att bada i vanliga fall, d.v.s. utanför skoltid?

Vill inte att folk ska skratta åt mig eller få kommentarer om min kropp.
När folk är runtom känner jag mig mer stressad.
Bada utanför skoltid går bra om jag är med vänner (Som jag gått i skola med tidigare, Familj, syskon osv.)

gröntäppple:

Vill inte att folk ska skratta åt mig eller få kommentarer om min kropp.
När folk är runtom känner jag mig mer stressad.
Bada utanför skoltid går bra om jag är med vänner (Som jag gått i skola med tidigare, Familj, syskon osv.)

Om du får kommentarer på din kropp av jämnåriga beror det inte främst på dig, utan att de själv vill testa gränser.
De vill se vilken respons de får, och vilken respons du ger dem bestämmer du själv.

Nu förespråkar jag förstås inte att man kan se ut precis hur som helst med gott samvete. Är man t.ex. gravt överviktig bör man göra något åt det istället för att ta kringvägar och resonera bort det.
Men det innebär heller inte att man ska skämmas ihjäl sig för det.
Nu vet jag förstås inte hur du ser ut, men det känns osannolikt att du har en enorm puckelrygg eller femton tår som de kommenterar.

Tyvärr kan jag meddela att rädslan för människor inte blir bättre av sig själv med åren. Man blir inte van vid det, utan bara ännu räddare om man låter det fortgå.

Jag kan berätta hur jag fick en av mina första vänner. En sådan man inte bara sitter och spelar pokemon med ibland.

Jag gick också i sjuan då. Han hette Robin, och länge uppfattade jag honom som min mobbare, fastän har var lite yngre och mycket kortare.
Vi hade båda hetsigt humör och bråkade ofta i skolan, men det var oftare jag som vek mig och gick någonstans och grät. Åtminstone såvitt jag minns, jag hade ju ingen aning vad han gjorde när inte jag såg.
En gång på skolbussen (alltså vanliga kollektivtrafiken som råkade skjutsa skolbarn just den tiden på dygnet) påstod han högljutt inför alla att jag rakade ansiktet med farsans pungrakhyvel, så jag gick dit och slog han i ansiktet så blodet rann. Typ den nivån var det på hela tiden.

Men en dag så var det nästan bara vi två på bussen. Vi satt längst bak och bråkade som vanligt, har ingen aning om varför jag ens satt nära honom.
När det blev dags för honom att kliva av så försökte han komma med en sista dryg kommentar, och efter det lät det ungefär så här:

- Jaha, skiter väl jag i. Akta dig att jag också hoppar av här.
- Vafan ska du det för?
- Skit i det skitunge!
- Jaha, gör det då.

Så jag klev av. Sedan stod vi bara där en stund.
"Jaha, vad ska vi göra?" frågade han då.

Han var den som lärde mig att man får vara en ostyrig knasboll ibland.

Du behöver inte simma inför alla andra. Du kan träffa läraren där bara ni i slutet av dagen eller efter att idrottslektionen är över, och då simma utan alla andra omkring. Prata med läraren om det.
Känns det tryggt?

Crysilis:
Du behöver inte simma inför alla andra. Du kan träffa läraren där bara ni i slutet av dagen eller efter att idrottslektionen är över, och då simma utan alla andra omkring. Prata med läraren om det.
Känns det tryggt?

Låter som ett alternativ för mig. Tack!