En läsvärd artikel ifrån DN
"Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg"
Forskare om gymnasiebetygen: Betyder höga gymnasiebetyg samma sak överallt, eller är vissa skolor generösare för att kunna locka fler elever?
Mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen – 20,0 i slutbetyg – med 28 gånger. Majoriteten av skolorna som ligger i topp är friskolor. En förklaring kan vara att dessa skolor drar till sig väldigt duktiga studenter. En annan kan vara att friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval har lett till en hård konkurrens om eleverna – och skolpengen. Det är kanske dags att erkänna att vi inte längre har ett system med jämförbara avgångsbetyg, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos från Institutet för Näringslivsforskning.
När landets gymnasier i dagarna slår upp sina portar innebär det för många början på jakten efter höga betyg. På flera högskoleutbildningar krävs nämligen högsta betyg i samtliga gymnasiekurser för att bli antagen. En explosionsartad ökning av andelen elever som går ut med absoluta toppbetyg visar dock att skolorna släppt på betygskraven. I ett system med stark konkurrens om eleverna, dålig extern utvärdering och examination och där elevtillströmningen avgör hur mycket resurser en skola får är det naivt att tro att likvärdigheten kan upprätthållas. Mycket tyder på att elevernas kamp för de höga betygen inte längre sker på lika villkor och betygens roll i högskoleantagningen måste därför ses över.
Sverige har en lång tradition av att se gymnasiebetyget som det viktigaste och mest rättvisa urvalsinstrumentet vid antagning till högre studier. Och det på goda grunder; historiskt har betyg visat sig vara ett överlägset instrument för att förutsäga akademisk framgång, troligen då de fångar en bredare uppsättning förmågor än olika antagningsprov. En central fråga är då om höga betyg betyder samma sak överallt, eller om vissa skolor är mer generösa med betygen än andra? Svaret på frågan är avgörande för den enskilde, men viktig även för samhället som har ett intresse av att de mest lämpade verkligen blir antagna, inte minst då den högre utbildningen är skattefinansierad.
För det första kan vi konstatera att det har skett en exceptionell utveckling när det gäller antalet elever som går ut gymnasiet med MVG i alla kurser (20,0 i slutbetyg): från 1997 till 2007 ökade antalet elever med 20,0 i genomsnittsbetyg 28 gånger. Andelen som hade 19,0 eller högre ökade under perioden mer än 6 gånger. Notera att dessa är avgångsbetyg som inte inkluderar eventuella betygskompletteringar. Tyvärr tyder inget på att detta skulle bero på att skolan blivit bättre sedan 1997:
• Resultaten på de diagnostiska prov som sedan länge genomförs vid de tekniska högskolorna har försämrats.
• Svenska elevers resultat i diverse internationella jämförelser har sjunkit.
• De höjda betygen motsvaras inte av förbättrade studieprestationer på högskolan, enligt en studie av Christina Cliffordson vid Göteborgs universitet.
En tänkbar förklaring till ökningen ligger i att friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval i många kommuner lett till en intensiv konkurrens om gymnasieeleverna (och därmed om skolpengen). Eftersom betygen är så viktiga för eleverna är det inte konstigt om de blir ett konkurrensmedel för skolorna. Forskning från både Sverige och Norge visar mycket riktigt att konkurrens om elever tenderar att elda på betygsinflationen. Då både privata och kommunala skolor behöver elever är detta i grunden inte ett friskoleproblem, utan ett skolvalsproblem.
De nationella prov som skulle kunna fungera som en återhållande kraft mot betygsexplosionen gör inte detta då det kursbaserade gymnasiet omöjliggör ett heltäckande provsystem. De prov som trots allt ges rättas lokalt, och resultaten samlas vare sig in eller redovisas på ett systematiskt sätt. Att många kurser är unika för den enskilda skolan gör saken än värre.
Trots ökningen var den totala andelen elever med absoluta toppbetyg endast 0,8 procent år 2007. Genomsnittet döljer dock mycket stora skillnader mellan olika skolor. I tabellen nedan redovisas de åtta skolor (med minst 80 avgångselever) som år 2007 hade störst andel elever som fick MVG i alla kurser. Som jämförelse finns också Blackebergs gymnasium och Södra latin med.
En första intressant observation är att alla utom två är friskolor. En andra är den anmärkningsvärt höga andelen studenter med absoluta toppbetyg. På Procivitas i Helsingborg hade nästan 12 procent högsta betyg i alla kurser, 16 gånger mer än riksgenomsnittet. Andra som utmärker sig är de två Viktor Rydbergsgymnasierna och Enskilda gymnasiet i Stockholm.
Skola, Slutbetyg 20,0 (proc)
Procivitas privata, Helsingborg: 11,9
Viktor Rydbergs, Djursholm: 8,2
NT-gymnasiet, Järfälla: 7,7
Göteborgs högre samskola: 7,1
Enskilda gymnasiet, Sthlm: 7,0
Växjö fria gymnasium: 6,7
Viktor Rydbergs, Sthlm: 6,6
Kungsholmens gymnasium, Sthlm: 6,4
Blackebergs gymnasium: 3,4
Södra latin: 2,4
Hela riket: 0,8
Källa: Egna bearbetningar av data från SCB.
En förklaring till att dessa skolor ger så många höga betyg kan vara att de drar till sig väldigt duktiga studenter. Men efter en justering för hur eleverna presterat vid de nationella proven i årskurs 9 ligger fortfarande samma skolor i topp. Enda skillnaden blir att kommunala Kungsholmens gymnasium ersätts på topplistan av privata Kunskapsgymnasiet vid Globen. Det betyder att den höga kunskapsnivån bara till en viss del kan förklara den höga andelen elever med MVG i slutbetygen.
Förutom generös betygsättning återstår då möjligheten att dessa skolor håller exceptionellt hög kvalitet på sin undervisning. Det kan då vara intressant att jämföra med andra populära gymnasier i Stockholm. Trots att eleverna vid Södra latins och Blackebergs gymnasium presterade ungefär lika bra på de nationella proven i nian som eleverna vid toppskolorna var andelen med 20,0 betydligt lägre (2,4 respektive 3,4 procent). När elevunderlaget beaktas är Södra latin en av de skolor som sätter lägst andel toppbetyg i Sverige. Om detta beror på tuffa betygskrav eller på att undervisningen varit sällsynt dålig kan vi inte avgöra men Stockholms gymnasier torde ha mycket att lära av varandra – antingen vad gäller undervisning eller betygssättning.
Att sätta betyg är en myndighetsutövning med livsavgörande konsekvenser. Ett ovillkorligt krav är därför att prestationer ska bedömas lika oavsett var och av vem de utförs. I ett system med stark konkurrens om eleverna, dålig eller obefintlig extern utvärdering och examination och där elevtillströmningen är avgörande för hur mycket resurser en skola får finns det inga effektiva mekanismer för att upprätthålla likvärdigheten.
För att åtgärda detta finns tre vägar att gå. En är ett omfattande system med centralt rättade nationella prov som i hög grad blir bindande för en skolas betygsättning. Av praktiska skäl skulle detta troligen kräva en återgång till ett system med ämnesvisa slutbetyg. En annan är att återinföra studentexamen med utomstående examinatorer, vilket i dag finns på de internationella IB-gymnasierna.
Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.
Magnus Henrekson
professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning
Jonas Vlachos
fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning
Det här har jag sagt sedan den första friskolan öppnade i min stad. Jävla friskolor. Usch och fy!
Tennsoldaten:
Blackebergs gymnasium: 3,4
Ofta man döper en skola över stället från "Låt den rätte komma in" ![[confused]](/img/smilies/confused.gif)
Är det inte allmänt känt att ex John Bauer skolornas elever har sjukt högre poäng??
Bra för de som ska söka vidare till högskolan.. Eller så lurar de bara sej själva o förlorar massa i längden när de inte kan samma som de med "äkta" bra betyg.
Ska man söka jobb på sina gymnasiebetyg vet jag att friskolor inte är det bästa.. Fick syn på en ansökan på min chefs kontor. Hon hade gått på John Bauer o hade typ 18.9 i snitt eller nåt. Min chef valde bort henne för att hon ansåg hennes betyg var "fake". Sant faktiskt. Men nu är det ju så att de flesta företag inte vet vilka skolor som har för höga betyg så aaa man kanske tjänar på o välja en friskola?
Betygsinflation är ett faktum sedan länge. Därför jag helt struntar i vad jag får för betyg.
Kan väl tillägga att jag pluggar på högskola...
ms_A:
Eller så lurar de bara sej själva o förlorar massa i längden när de inte kan samma som de med "äkta" bra betyg.
Men det är ju faktiskt bättre att komma in på drömutbildningen och i alla fall ha en chans, än aldrig ens få den. Så jag har hellre ett högt betyg jag inte gjort mig förtjänt av, än ett lågt betyg jag kämpat hårt för.
I vilket fall.
Det är helt enkelt omöjligt att exakt peka ut vad som gör att vi har betygsinflation, det är förmodligen flera saker som spökar. Problemet kunde mycket väl ha varit värre utan friskolor och möjligheten att välja skola efter eget tycke. Problemet hade däremot inte synts lika tydligt under ett sådant system, eftersom man saknat möjligheten att aktivt söka sig till skolor som är generösa med betygen. Därmed hade skolor inte känt sig tvingade att belöna nya studenter med bra betyg.
Ett sådant system hade förmodligen varit ÄNNU MER orättvist. Tänk er själva om bara elever i vissa finare områden gavs möjlighet att gå i en skola som delade ut höga betyg. Betygsinflationen hade uteblivit, men fördelen med att den finns är att alla skolor höjer sina betyg samtidigt. Det ser alltså lika illa ut överallt.
Det bästa man kan göra är väl att införa nationella prov där skolan jämfördes med andra skolor. Utifrån det hade man sedan kunnat räkna fram hur många MVG, VG och G som varje lärare hade fått dela ut i varje klass.
Betygssättning i sig är löjligt och fel.
Anarkandi:
Betygssättning i sig är löjligt och fel.
varför, motivera?
herr_nilsson:
varför, motivera?
För att den utgår från värderingar, mer än från fakta eller logik. Man kan inte lita på att lärare kommer ge ansvarsfulla objektiva värderingar, för de kommer alltid döma utifrån deras egna värderingar och teorier. Betyg sätter stämplar på människor och lär dem vilken nivå de är på - den som får G lär sig att sträva efter G, den som får MVG lär sig att den är duktig och ska sträva efter MVG. En tydlig hierarki uppstår. Det gynnar inte lärande att sätta upp gränser, för gränser begränsar - den som har mvg stannar på mvg istället för att sträva högre - systemet skadar då både duktiga som mindre duktiga. Betyg utgår också från en föråldrad, snäv modell när det går att bedöma människor mycket riktigare - genom att faktiskt träffa dem, intervjuer, prov och tester. Prov är också nästan uteslutande skriftliga, trots att en del är mer begåvade muntligt, andra mer begåvade skriftligt, och en sistnämnd grupp mer begåvad fysiskt - och då måste man ta reda på vilken modell som passar vem bäst.
Dåligt för oss som fick rättvisa betyg ;c
Anarkandi:
värderingar, mer än från fakta eller logik. Man kan inte lita på att lärare kommer ge ansvarsfulla objektiva värderingar
Det behöver alls inte vara så, vissa skolämnen är självklart mer värdeladdade än andra till sin natur. Samhällskunskap, eller en uppsatstext om feminism är mycket mer laddad än t.ex ett prov i matematik. Syftet med betyg är ju att senare kunna utvärdera vem som är bäst lämpad för fortsatt utbildning.
Om det finns hundra utbildningsplatser till läkarlinjen på KI och det är tiotusen som vill bli läkare. Hur ska man då på ett bra sätt kunna avgöra vem man ska säga ja respektive nej till om det inte finns några betyg?
Anarkandi:
Betygssättning i sig är löjligt och fel.
Ja men problemet är ju att hela högskolesystemet är utformat så att betygen avgör om man kommer in eller inte.
herr_nilsson:
Tänk er själva om bara elever i vissa finare områden gavs möjlighet att gå i en skola som delade ut höga betyg.
Det skulle inte finnas något behov av att höja betygen då man inte tävlar om eleverna på samma sätt som man gör idag. Varför skulle de ge för höga betyg om de inte gynnas av att få fler elever?
Tennsoldaten:
Varför skulle de ge för höga betyg
Har du aldrig hört talas om svågerpolitik? Det kan mycket väl tänkas att lärare gynnar sina egna, andra lärares eller andra akademikers barn. Dessutom blir det omöjligt att avgöra hur rättvisa betyg är utan någon form av nationellt standardiserat prov som alla elever får göra.
herr_nilsson:
ett prov i matematik.
Kan visserligen inte nödvändigtvis dömas utifrån värderingar. Men jag hade två exempel.
Jag hade alltid varit duktig i matte, och valde matte svår under högstadiet. Där fanns en lärare, vi kallar denne A, som hade lärt sig att allt skulle vara på ett särskilt sätt. Jag sänkte mig snabbt, från MVG till G- på varje prov jag gjorde, och hon försökte ständigt få mig att byta till lätt matte då jag var så dålig. Efter flera incidenter gick jag till rektorn, och hon fick sparken. Lärare B anstalldes nästa år, och jag höjde mig till VG+ på alla prov jag gjorde. I slutändan fick jag ett starkt VG, från att ha legat på ett svagt G, och tidigare ett starkt MVG.
Vad handlade det om där? Att jag gjorde fel, eller att lärarens betygsättning och lärometoder inte fungerade med mina?
herr_nilsson:
Om det finns hundra utbildningsplatser till läkarlinjen på KI och det är tiotusen som vill bli läkare. Hur ska man då på ett bra sätt kunna avgöra vem man ska säga ja respektive nej till om det inte finns några betyg?
Genom prov och omdömningar. Dessutom har vi läkarbrist. Många som vill bli läkare bedöms faktiskt orättvist då de behöver MVG i ämnen som inte är det minsta relaterade till läkarutbildningen, t.ex bild eller musik. Man bör helt enkelt bedömas utifrån hur bra man faktiskt är som läkare, inte efter vilka betyg man har. Samma med journalistik, försäkringskasseanställda, o.s.v. Betyg är en felaktig bedömningsmetod.
Tennsoldaten:
Ja men problemet är ju att hela högskolesystemet är utformat så att betygen avgör om man kommer in eller inte.
Det ska man ändra på.
Anarkandi:
Att jag gjorde fel, eller att lärarens betygsättning och lärometoder inte fungerade med mina?
Hur duktig läraren är på att lära ut är faktiskt helt irrelevant, hon kanske inte fungerade så bra för dig, men det som är intressant är vad du faktiskt kan i matematik. Så att du sänkte dig kan mycket väl bero på att du inte lärde dig lika bra med henne som lärare.
Anarkandi:
Genom prov och omdömningar. Dessutom har vi läkarbrist.
Och det är inte en form av betyg då menar du? Du vill ta bort prov och betyg och ersätta dem med prov och omdömen? Det är ju samma sak...
