KSENIA:

Jag antar att du refererar till PISA-undersökningarna när du skriver att Finland har de minsta kunskapsklyftorna. De undersökningarna visar också att det finns samband mellan socioekonomiska klyftor och kunskapsklyftor.

Kom visst hem tidigare. Jaja.

Ja, det är PISA jag talar om. Men att endast tillskriva socioekonomi till kunskapsklyftor är i mitt tycke rätt skevt. I skolväg presterar vi nämligen lika bra som USA och Polen, medan vi har bra mycket mindre socioekonomiska skillnader än de båda länderna. När det gäller just ekonomiska skillnader och jämställdhet ligger vi i Sverige i topp, ungefär i nivå med just Finland. Så även om jag är medveten om att det finns ett samband så är det inget man kan utgå ifrån till skolans misslyckande.

KSENIA:

Sverige låg bra till enligt OECD ända fram till åren 2006-2009 då vi sjönk kraftigt, vad beror denna kraftiga förändring på? Att elever inte får läxor?

Är osäker på om du hintar om vårt regeringstillträde 2006 nu, men så enkelt går det inte att göra det för sig. En omfattande rapport som utkom från McKinsey, nu i maj har jag för mig, visar att det tar i genomsnitt mellan 5-6 år innan reformer får genomslag i skolan. Då kan man hävda att vi detta år 2011 borde börja se någon skillnad, men så enkelt är det inte heller. När vi tillträdde år 2006 var det nämligen helt tomt när det gällde förslag och utredningar angående skolan. Att ta fram ett helt nytt lagförslag och arbeta igenom en nya motioner som får godkänt i Riksdagen tar tid. Därför räknar man med att ungefär 2014-2016 bör vi kunna se effekterna i skolan från de reformer man genomfört fram till idag, eller 2009-2010.

KSENIA:

För övrigt: Du vet väl att läxor är hemstudier? Således är det inte lika förutsättningar för alla att genomföra sin läxa.

Ja, självklart. Men återigen påminner jag om den finska skolan som har läxor varje dag, där de lågpresterande eleverna är mest nöjd med skolan. I samma finska skola där spridningen, skillnaden, mellan kunskaperna är lägst i hela världen. Så läxor är uppenbarligen inte problemet för svaga elever. Sedan har du såklart också rätt i att läxor inte passar alla; om det visar sig att en elev har väldiga problem med sina läxor så måste naturligtvis systemet vara så pass dynamiskt att man kan hitta en annan lösning. Men sedan har också de allra, allra flesta förutsättningar att klara sina läxor i lågstadiet och framåt. I gymnasiet skulle det bli kärvare, men där är det ju inte heller läxor av "samma typ", utan snarare arbeten.

Men inte fan kommer jag få ett hjärta för det här

Pickaboo:

Problemet är inte resurserna i sig, som ökats med en jävla massa de senaste åren. Problemet är svenska skolans failade organisation som i slutändan drabbar de svagaste eleverna.

Jag är knappast såsse men anser mig vara tillräckligt röd på näsan för att kommentera ditt inlägg.

Finland är ett exempel som jag tagit upp tidigare och hyllat. Det är ett av dom exemplen på lyckad auktoritet i skolan och något som socialister och allmänt godtrogna inte vill känna vid. Det ska helst till så snälla och kostnadsineffektiva lösningar som möjligt. inte för jag är ett fan av en undermålig skola men man måste inse att resurser inte löser alla problem, det måste även till direktiv, även om den svenska skolan som den är nu inte har tillräckligt med resurser. Det kan mycket möjligt stämma att resurserna till våra skolor ökat under dom senaste åren (Vill dock ha belägg för detta) men vart går pengarna då i så fall undrar jag? Du behöver inte ha ett direkt skarpt sinne för att märka att lärarna är överbelastade. Det har även gått så långt så att man tar hem och rättar, eller gör det under lektionstid. Samtidigt har lärartätheten för Gymnasie och Grundskolan sjunkit under dom senaste åren. När jag gick ur gymnasiet förra året så var lärare borta på var och varannan lektion. Vart går alla resurser till nu då?

Miljötalibanen:

Vart går alla resurser till nu då?

Jag har varken tid eller ork att ta mig igenom vårbudgeten också, för den har jag tyvärr inte lika bra koll på. Så jag hoppas att det går bra med fram till år 2010.

* Den enskilt största satsningen vi gjort inom just skolan är det så kallade 3,6 miljarders lärarlyftet för fortbildning av lärare. Det möjliggör komplettering för obehöriga lärare, vidareutbildning för behöriga och har skapat möjlighet att forska inom tjänsten.

* 600 miljoner kronor satsas under åren 2009 till 2011 på förskolelyftet som syftar till fortbildning och vidareutbildning av förskollärare och barnskötare i förskolan.

*Stödet till barn som halkar efter har genom satsningen på läsa-skriva-räkna ökats kraftigt. Sammanlagt 900 miljoner kronor har riktas mot elever i framförallt årskurs 1-3 som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål.

* Regeringen har ökat resurserna per student och temporärt byggt ut antalet högskoleplatser med 10 000. Så många platser har det aldrig funnits.

* 5 miljarder satsas på FoU, mer än någonsin tidigare. Dessutom har 30 000 högskole- och universitetslärare fått möjlighet att vidareutbilda sig ytterligare.

Till detta kommer en massa reformer som jag inte har kostnaden på, men som syftar till att omstrukturera skolan med ett nytt gymnasium samt tydligare och mer kunskapsinriktade mål i grundskolan.

Pickaboo:

Newsflash: Finland har läxor varje dag. Här utövar lärarna själva en noggrann och kontinuerlig uppföljning av varje enskild elevs prestationer och utveckling.

Nu vet jag inte var, eller om, du bor i Finland, men det där skiljer sig enormt mycket mellan både skolor i sig samt utbildningsnivåer.

timeisrunningout:

Nu vet jag inte var, eller om, du bor i Finland, men det där skiljer sig enormt mycket mellan både skolor i sig samt utbildningsnivåer.

Må hända att det varierar. Men av de rapporter och uppsatser jag läst så får jag åtminstone intrycket att läxor är bra mycket vanligare där, än här.

"​I Finland ger man läxor praktiskt taget varje dag från och med årskurs 1 till skillnad från situationen i övriga nordiska länder." bara för att ta ett snabbt exempel.

Pickaboo:

Men av de rapporter och uppsatser jag läst så får jag åtminstone intrycket att läxor är bra mycket vanligare där, än här.

Tror det varierar precis lika mycket i Sverige som det gör i Finland. Har gått både svenskt och finskt gymnasium och tycker visserligen att det finska systemet är mycket smidigare och att skolan är mycket roligare, men jag hade sjukt mycket mer läxor i Sverige.

Och redan i lågstadiet så var det skillnad mellan de olika skolorna i stan när det kom till läxor. Så det varierar hysteriskt mycket. Ibland måste man lita på erfarenhet och inte bara officiella rapporter.

timeisrunningout:

Ibland måste man lita på erfarenhet och inte bara officiella rapporter.

Absolut, det är värdefullt att du delar med dig; alla har olika erfarenheter som skiljer sig hit och dit och det måste man ta hänsyn till. Men när lärarnas riksförbund och liknande organisationer i princip vallfärdar till Finland för att plocka fram ett par av de punkter som gör Finland så framgångsrikt, nämner man nästan alltid att läxor används mer frekvent än här och i övriga nordiska länder. Så även om det säkerligen skiljer sig från skola till skola, så tror jag att det överlag är så att man har mer läxor där. Jag kanske är för envis.

Pickaboo:

Barn ska lyssna på de vuxna – det är en uppfattning som även präglar kulturen i klassrummen, där eleverna lyssnar och antecknar mer än ställer frågor och diskuterar med lärarna.

Detta låter som ett säkert recept för en stagnerande ekonomi och ett allmänt stopp för reform, hur ska man kunna få fram forskning som leder vägen och kanske ifrågasätter tidigare normer? Eller ett exempel mer anpassat för dig som publik? Hur ska man få fram entreprenörer och uppfinnare som ifrågasätter och tänker "ska det vara på detta viset?" ungefär och då kommer fram till nya kreativa lösningar, produkter, tjänster osv?
Att diskutera och ifrågasätta stimulerar inte bara utveckling av nya idéer det kan även antas skapa en bättre djupinlärning om man verkligen får lära sig vad det är man lär sig och varför.

dazed:

varför.

Verkar Finland vara ett land som på något vis saknar det som du räknar upp? Har du missat Nokia, Metso Paper, KONE, Neste Oil, Stora Enso? Missade du att den finska skolan presterar bäst i världen, har minsta kunskapsklyftorna och högst status bland lärarna?

Nu är det ju så att man självklart inte sitter och lyssnar hela tiden utan att knysta ett ljud. Men jag antar att skillnaden är rätt markant mot för Sverige där det är ok att cykla i korridoren och kasta tejpbollar under matten, och det är det man menar med att man ska lyssna på de vuxna och visa respekt. Sedan har det för övrigt också visat sig vara väldigt effektivt för lärandet att läraren leder undervisningen, bra mycket mer effektivt än i jämförelse med alla satans genuspseudovetenskapligabajspedagogikteorier.

Nu när pedagogerna har fått styra den svenska skolan åt fel håll i cirka 40 år är det dags att se på sådant som fungerar och inte fungerar i praktiken istället.

Pickaboo:

Sedan har det för övrigt också visat sig vara väldigt effektivt för lärandet att läraren leder undervisningen,

Det gör dem väl för det mesta i Sverige också? Så har det varit under hela min skolning iaf.

Pickaboo:

Har du missat Nokia, Metso Paper, KONE, Neste Oil, Stora Enso?

Hm Volvo? Ericsson? Spotify? H&M? Atlas Copco? Sandvik? Scania?

Jaja men det jag tänker på är kanske inte specifikt Finland men Japan, också en ganska blomstrande ekonomi och skolor med bra elever på pappret men man erkänner också själva där att man har svårt att få fram bra forskare, japanerna är ett så lydigt folk, det som gör dom till bra arbetare gör dom också till dåliga forskare. Vill bara visa på vart man hamnar om man löper din lina ut.

Pickaboo:

Nu när pedagogerna har fått styra den svenska skolan åt fel håll i cirka 40 år är det dags att se på sådant som fungerar och inte fungerar i praktiken istället.

Svenska Skolan har havererat pga kommunaliseringen och friskolereformen, som gjorde att dom begåvade, antagligen lite rikare barnen tog sin tillflykt till friskolor osv medan dom barnen med svårigheter lämnades kvar i gamla, ruttna kommunala skolor, då förlorar man effekten av dom "begåvade" barnen som lyfter och hjälper lyfta klassen eller vad nu kan vara, så kallade kamrateffekter som går förlorade i det nu kraftig segregerade skolorna. Dessutom skiljer man på eleverna mycket mer än förr, begåvade barn för sig, dom ska skiljas från pöbeln osv. Decentraliseringen av skolan har dessutom förstärkt detta, det kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer i skolorna. Skolverket har själv släppt en kartläggning som pekar på detta som en avgörande faktor.

Jag kan också tillägga att Finland har väldigt få privata skolor och utnyttjar till stor del så kallade kamrateffekter för att få upp resultaten.

dazed:

Svenska Skolan har havererat pga kommunaliseringen och friskolereformen,

Till viss del ja. Eleverna flydde till friskolor långt innan de blev så vanliga och Persson drog igenom kommunaliseringen i hopp om att det skulle bli bättre. Läs detta:

http://b-e-r-g.com/2011/maciej-zarembas-artikelserie-i-dn-hem-till-skolan/

Känns lite som att du skriver på mig åsikter jag inte riktigt har, eller typ förväntar mig att jag har dom då du skriver så mycket om friskolor. Jag skiter fullständigt i om vi har 1 friskola eller 1000, så länge vi finner en praktisk lösning som är hållbar för vårt lärande, som har gått käpprätt åt helvete.

Jag förespråkar ett återförstatligande av skolorna och måttlighet bland friskolorna, och måttligheten har gått överstyr idag. Om friskolorna kan uppvisa en genomgående god kvalitet är det det som är bra och det som är det viktiga, och inget problem i sig om man kan bygga systemet rätt från början. Så jag är pro-friskolor men som skolan fungerar nu är jag negativ till det.

dazed:

Vill bara visa på vart man hamnar om man löper din lina ut.

Okej, jag förstår din tanke men tycker den är ganska meningslös och irrelevant egentligen, eftersom Japan och Finland har två helt olika skolor och är två helt olika folk, med två helt olika kulturer. Att eleverna visar respekt och lyssnar på läraren har ingenting att göra med att man inte blir världsledande inom forskning, åtminstone inte i måttlighet.