zIGGE:

Kände personen som hängde sig, not fun.

nä.. tråkigt att du kände honom verkligen, men han är ju lik honom

zIGGE:

Kände personen som hängde sig, not fun.

Semi:

Wow, oväntat där!

Semi, du är ett irritationsmoment utav rang och är om möjligen utsänd av gud för att testa mitt tålamod. jag ser helst att du inte skriver till mig någonsin ifall du inte har mer än en rad att skriva. MvH.

Nintendo:

Aah, då blir han nog mindre hatad av sin bror

Kanske han slår in lite vett i skallen på honom. Uppenbarligen har det inte hjälpt att tala till honom då han bara börjar skrika, rivas, och bitas.

Jag tror inte att han hatar dig på riktigt, jag tror bara att han avreagerar sig på dig för att han bär på väldigt mycket ilska. Ta det inte personligt, även om det är väldigt jobbigt.

Jag tror att han behöver prata med en psykiatriker. Han verkar inte må bra. Alls.

tycker du ska gå ut och fylla en svart sopsäck med en myrstack, och sedan tömma innehållet i hans säng.

Om du inte har gjort honom något, så är det antagligen inte personligt. En del av förklaringen är hans ålder, men det verkar inte vara det enda. Han har kanske råkat ut för något som han inte har talat om för någon, och då kommer känslorna ut på det här sättet. Om han lätt tar till våld låter det som om han tar igen för någon gång han inte kunde göra det. Något är det, och det kanske hände då du märkte att han förändrades. Han behöver något håll att rikta ilskan mot och det råkade bli du. Du blev en symbol för vad det nu var som han är arg på, men det hade lika gärna kunnat bli någon annan i familjen. Han behöver hjälp att reda ut vad som har gjort honom sådan.

Semi:

Wow, oväntat där!

Lethuc:

Kanske han slår in lite vett i skallen på honom.

Är snarare så att han slår ut det lilla vett som finns kvar i pojken.

För övrigt undrar man om det inte är du som blivit slagen i huvudet. Ingen vettig människa skulle föreslå att "banka lite vett i skallen på honom" som lösning. Oacceptabelt.

OnT: Jag tycker du ska berätta för dina föräldrar om hur du upplever detta och försöka sätta er ner och prata med din bror. Eventuellt kan vara att man pratar med någon psykolog/psykiatriker.

Jag har haft liknande problem med min bror som också varit väldigt våldsam och inte verkat ha någon "spärr", hotat och använt sig av skrämmseltekniker osv. Dock var det inte lika allvarligt som din situation.

För honom hjälpte det verkligen att får prata med någon, så jag skulle verkligen rekommendera det.

Chibibbi:

Är snarare så att han slår ut det lilla vett som finns kvar i pojken.

Jag hade sagt att så vore fallet ifall det nu var som så att TS är den som satt stenen i rullning. Men av hans berättelse (och det är bara den jag utgår ifrån) att döma verkar det vara att hans bror beter sig som ett särbarn. Det är möjligen att han fått en fix idé och spinner vidare på den, att slå till honom vore bra för att markera att han inte ska bete sig som han gör. Hans beteende ska straffas.

Lethuc:

Det är möjligen att han fått en fix idé och spinner vidare på den, att slå till honom vore bra för att markera att han inte ska bete sig som han gör. Hans beteende ska straffas.

Nej. Pojken behöver psykisk hjälp inte fysiskt våld. Att skrämma pojken är elakt och inhumant. Det vore 10x effektivare att ta reda på den bakomliggande orsaken/orsakerna till hans beteende. Att hitta problemet är en del av lösningen. Han verkar gå i gång på våld och att slå honom ger motsatt budskap än det man vill få fram. Risken är att beteendet blir värre om man tar till piskan.

Jag håller med om att hans agerande inte är okej, men som sagt: Hitta problemet->Lös problemet->För dialog med barnet och berätta för honom varför det han gör är fel.

På ett ungefär.

Chibibbi:

Jag håller med om att hans agerande inte är okej, men som sagt: Hitta problemet->Lös problemet->För dialog med barnet och berätta för honom varför det han gör är fel.

På ett ungefär.

Om du läser min ursprungspost så hade du sett att jag också skrev det. Men problemet är att han inte får ett svar på sin fråga, hans bror berättar aldrig för honom vad exakt han gjort för att förtjäna hans vrede. Hur ska man komma någonstans? Hans föräldrar har nog bättre lycka än han själv, samtidigt tycker jag inte han ska knyta näven i fickan och bara ta det.

Jahopp.. Då har vi lärt oss något nytt.

Ibland så får jag faktiskt lust att slå till honom på riktigt eller sparka sönder boxen, men faktum med är att det bara känns så jävla dumt. När jag blir arg så får jag lust att slå skiten ur någonting, men istället struntar jag i det och det går över efter någon timme. Senaste gången det gick riktigt illa var i julas, när han gick upp i varv. Jag sprang in på toan, och utanför stod han, ryckte i dörren och skrek. Men helt plötsligt öppnade jag, och han flög åt helvete, han svimmade av en stund. Det kändes faktiskt riktigt bra...

Jag har ochså faktiskt försökt att tala ut med honom om varför han håller på som han gör, jag har sagt att vi ska "börja om" och bara vara snälla med varandra. Men då brukar han oftast skrika att han hatar mig och har förstört mitt liv. Han har annars ett rätt så häftigt temperament, han skriker väldigt ofta...

Innerst inne hoppas jag dock att inom en snar framtid han kommer att sluta.

Lethuc:

Hur ska man komma någonstans?

Som jag sa i min ursprungspost så är ett snack med ett proffs på området något man borde överväga. Psykiatriker, förslagsvis.

Lethuc:

samtidigt tycker jag inte han ska knyta näven i fickan och bara ta det.

Jag tycker att man får ha lite överseende för tillfället, men när pojken förstår vad han har gjort har man rätt att kräva en riktigt stor ursäkt och att det ska bli konsekvenser av hans handlingar.

Pette94:

Men helt plötsligt öppnade jag, och han flög åt helvete, han svimmade av en stund.

Vad konstig att han hatar dig