mopsen:

hur hanterar man en sådan här situation? jag lever tydligen fortfarande med denna rädsla för honom.

Ärligt, så är det svårt att ge "tips", jag har ingen aning o m något i princip gällande det här. Vad jag vet däremot är att din nuvarande strategi inte verkar vara effektiv nog. Finns det något du kan göra, om du tänker utanför din nuvarande relation med din far. Som skulle uppnå bättre reslutat?

mopsen:

hur hanterar man en sådan här situation? jag lever tydligen fortfarande med denna rädsla för honom.

varför måste du hantera, verkar som du redan sagt nej till att ha honom i ditt liv. ignorera, tänk på annat, gör en jävla sallad eller nåt.

kulturmarxisten:

Finns det något du kan göra, om du tänker utanför din nuvarande relation med din far. Som skulle uppnå bättre reslutat?

det är det jag undrar. om jag kände till den rätta metoden hade jag ej skrivit dessa frågetecken till en början.

Utspädaren:

ignorera, tänk på annat, gör en jävla sallad eller nåt.

jag tror ej att det är så simpelt. jag är nog ej tillräckligt ond för att neka en man som förlorat allt hans dotter med.
dessutom har vi bara grönsallad, inte ens tomater hemma.

bestäm dig då. om du vill säga nej för resten av ditt liv - eller om du nån gång ska ta'n till nåder. isf tänk efter noga å välj bra tillfälle etc.

ett mellanting kommer alltid bara att tära på din arma själ.

ja, jag är en robot.

mopsen:

det är det jag undrar. om jag kände till den rätta metoden hade jag ej skrivit dessa frågetecken till en början.

Väldigt sant. Men egentligen vad förväntade du dig för svar annars?

Du har inte ens gjort det tydligt varför du är rädd för honom? Är han fysiskt farlig?

Vad för relation vill du ha med honom ideellt?

Byt nummer och skicka ett brev till honom där du önskar honom lycka till i livet och att du inte vill/kan ha kontakt med honom och om detta förändras i framtiden så kommer du att ta kontakt med honom.
Typ.

Vad har din far gjort för ont som gör att du inte vill ha någon kontakt med honom?

isola:

Byt nummer och skicka ett brev till honom där du önskar honom lycka till i livet och att du inte vill/kan ha kontakt med honom och om detta förändras i framtiden så kommer du att ta kontakt med honom.

Ibland kan det vara det minst dåliga man kan göra. Speciellt om personen i fråga är bitter.

VAFAN!!! Tragiken är kännbar även för mig!

Skulle det vara helt omöjligt att träffa honom och föra en lugn konversation och berätta att du ej vill ha honom i ditt liv och hur han får dig att må? Han verkar inte vilja förstå hur du känner, kanske inte vill förstå och har svårt att släppa hoppet om att få en bättre relation till dig.

Hade en tjej kompis som var i en liknande situation och det pågick i flera år. Till slut så träffades dem över en fika och även om hon bara ville skrika åt honom och vilja gå därifrån så lyckades hon hålla en lugn ton och berättade hur han fick henne att må, att hon inte vill ha honom i hennes liv och att han måste gå vidare.
Hon hörde inget från honom efter det förutom då hennes morsa blev sjuk då...

Jag är inte övertygad att ignorera kommer lösa något. M säger att hon inte kan vara så ond, men jag tror också att hon vill ha en relation med sin far, vem vill inte det?

För att man inte ska må dåligt däremot så tror jag att det är viktigt att inse att man inte har ett dyft kontrol över vad för val eller hur och av vem ens far kommer bli influerade ect.

Jag tror en bra början kan vara att precisera exakt vad det är man vill, och vad man förväntar sig ect. Och kommunicera det på ett tydligt sätt. Samtidigt som man inte ger falska förhoppningar, det är faktiskt det riktigt onda gärningen i den här situation.

Klart du inte skall träffa honom om han får dig att må dåligt. Om du inte kan prata med honom så skicka ett sms och skriv att du inte vill ha med honom att göra. Är bara för honom att acceptera.

kebu12:

Klart du inte skall träffa honom om han får dig att må dåligt. Om du inte kan prata med honom så skicka ett sms och skriv att du inte vill ha med honom att göra. Är bara för honom att acceptera.

lol...