Jag och mitt ex var tillsammans i ett år, det är den första riktiga kärleken jag haft, och han är den första jag var kär i. Det var liksom helt otroligt hur nära vi var varandra, ni förstår nog själva om ni haft ett förhållande. Vi gjorde slut för 7 månader sedan, och det har känts som att jag kommit över honom. Nu har jag träffat en kille i två månader som är liksom..perfekt. Har hittat en med PRECIS samma humor som mig, han är omtänksam, han är lagom "på", han får mig att må bra, han ser bra ut och vi har gemensamma kompisar. Allt är liksom så bra, han är en bra kille. Men jag kan inte sluta tänka på mitt ex. Hur känslorna var för honom, hur pirrigt kär jag var. Våra stunder tillsammans. VARFÖR tänker jag på honom?! vill inte tänka på honom!
Och varför får jag inte samma känsla med denna killen? Vill ha det där pirret i kroppen. Tycker om honom så mycket att jag spricker men får inte det där lilla extra. Kan det växa fram? Vill verkligen.. och vill inte sakna mitt ex helt plötsligt, fattar ingenting..
Ja, det kan växa fram. De minnen du skapade med ditt ex kommer ju alltid att finnas kvar, det funkar inte så att de en dag bara försvinner så att du kan träffa någon ny utan att någonsin tänka på honom. Relationer och känslor kan överlappa varandra och det är sällan svart eller vitt. Det finns ju heller inga regler för hur kärlek ska kännas, det enda som spelar roll är ju att det ska kännas bra. Om du tycker om honom och tycker om att umgås med honom - var med honom.
Dessutom tror jag att det är vanligt att man tänker tillbaka på föregående relationer när man träffar någon ny, hur lång tid det än gått.
