Jag har ingen aning om var den här kan passa, så den får hamna här. Någon får gärna flytta på den. Hur som helst...

Jag gillar att vara social och har alltid haft en tendens att skaffa fler tjejvänner än killkompisar. Jag är intresserad av tjejer, ändå har jag aldrig haft någon stor lust att leta efter en flickvän (vill även säga att jag inte strular). Jag har helt enkelt en del andra, viktigare saker som jag måste ta hand om för tillfället (varsågod att kalla mig egoistisk om du vill det). Därför har jag nekat en del tjejer, oerhört snygga till mindre fina, som har försökt att stöta på mig. Däremot har jag absolut inga som helst problem med att vara vän med en tjej oavsett om hon har pojkvän eller ej. Är jag vän med henne så undviker jag att stöta på henne (beror också lite på hur väl jag känner henne, dock har det sällan betydelse) för att inte förstöra den vänskapsrelationen vi har tillsammans. Tjejvännerna verkar vara bekväma med det.

Jag märker att en grupp tjejer (5-6 personer) som är kompisar med varandra bryr sig om mig, och en tjej tog direkt kontakt med mig och sa att jag kan berätta vad som helst för henne. Nog för att jag pratar med de andra också, men eftersom hon sa det så har jag mest förtroende för henne (hade nån annan av tjejerna sagt så, hade det möjligtvis blivit likadant). Så har det också blivit. Hon har pojkvän sen långt tillbaka så det handlar inte om att hon stöter på mig. Jag respekterar tjejerna så pass mycket att jag definitivt aldrig skulle stöta på de, trots att några är singel. Jag anstränger mig för att bli av med "bli ihop med henne" och "ha sex med henne"-känslan, om ni förstår vad jag menar. Det fungerar ganska ofta.

Varför jag gör det är för att ett förhållande inte håller i all evighet, och när man väl gör slut så har vänskapen man hade tidigare, tagit slut. Återigen handlar det för tillfället om att jag prioriterar annat.
Om ni nu svarar om just detta och påstår att jag inte vet någonting om kärleksförhållanden så förstår jag det. Den mesta informationen om har jag fått från vänner som har och har haft förhållanden. Jag gillar att prata om förhållanden, för det gör att jag kan tänka efter när jag väl börjar fokusera på sådant.

Jag avstår helt från fester, alkohol och tobak. En del killkompisar har skämtat om att jag ska dricka för att hitta nån och få ligga med den personen. De har t.ex. även gett mig "random" nummer till okända tjejer och påstått att de gillar mig. Det är kul en gång, sen ignorerar jag det. Vissa har även sagt att jag är "skön och så jävla random". Jag förstår vad som menas med det, och tar det nästan som en komplimang. Jag förstår att många bekanta i min ålder tycker att jag är tråkig, men jag är bara sån. Kan de inte acceptera det så behöver de inte finnas runt omkring mig.

Vill även tillägga att jag föredrar många bekanta och ytlig kontakt istället för några få, nära kompisar. Jag menar inte att jag har flera hundra nummer i mobilen och SMSar dygnet runt.

Tillbaka till mina tjejvänner... jag tror att jag lättare får kontakt med de på grund av detta. Jag är kanske för trevlig eller något.

Jag har inte berättat detta för någon förutom skolsystern för länge sedan och hon ser det som något positivt. Tja, vad mer finns det att säga? Jag får väl lägga till nåt om jag börjar fundera på detta vid ett annat tillfälle.

Ser fram emot lite svar....... tack för mig.