Jag har alltid velat åka som volontär till exempelvis Afrika, och jag har intalat mig att det är för att jag vill hjälpa till. Hjälpa barn som har det svårt att lära sig osv, alla de olika grejer man kan göra som volontär. Och jag har verkligen velat göra detta och vill fortfarande, och som sagt så intalar jag mig själv att man gör en förbättring och förändring i världen på så vis. Inte en stor en, men en liten. Dessutom vill man ju gärna resa och se nya kulturer och landskap.
När jag hör folk kalla de som arbetar som volontärer modiga, så känner jag först att jag håller med. Wow. Så jävla ballt. Men sedan tänker jag efter. Modigt? Hur? Om jag skulle bli sjuk där, så kan jag få bästa möjliga sjukvård pga jag har råd. Skulle någonting hända, har jag friheten att ta första bästa flyg hem. Jag kan bo på trygga, fräscha hotell. Jag kan åka taxi genom statsdelar som anses osäkra. Jag kan intala mig hur mycket jag vill att jag är där för att känna på invånarnas vardag och för att hjälpa till, men ändå vet jag att jag har mycket större möjligheter än invånarna att exempelvis ta mig hem. Så, på vilket sätt har detta med mod att göra? Jag har börjat inse att oavsett hur mycket vi intalar oss att vi vill hjälpa till, vilket jag inte tvekar på att vi vill egentligen men, så kan man inte bortse ifrån det faktum att vi först och främst vill bli volontärer av egoistiska skäl. Vi vill ut och resa. Se saker, uppleva, för att sedan kunna åka hem hit till trygga Sverige och starta en familj och ett liv som är så olikt det kan bli från det vi sett i andra länder. Det är som att gå på bio. Det kan vara intressant att ta sig dit, men man kan alltid ta sig därifrån om filmen skulle bli för läskig. Det kan inte dom i filmen.

Vissa kanske tycker detta är blaj, och det kanske det är. Men oavsett så är jag intresserad av vad ni tycker. Är volontärarbete detsamma som mod? Kan ni förstå mitt budskap med det egoistiska sammanhanget framför det omtänksamma, eller tycker ni att det bara är bullshit?