Det här var en skolupg där man fick en mening som berättelsen/novellen skulle börja med och jag fick:
"Musiken pumpade i takt med våra hjärtan och vi dansade och dansade..."

Så här är den:)

Musiken pumpade i takt med våra hjärtan och vi dansade och dansade…
Känslan av glädje och frihet var överallt. Känslor som man annars har så svårt att hitta fanns samlade här i musiken. Den föds från slag på trummor, ackord från gitarrer och från andra instrument och bildar en melodi. Till och med ordet låter vackert.
Ljuden spred sig till oss, de flöt fram från scenen genom luften till våra öron och fyllde våra kroppar, hjärnor och främst av allt hjärtan.
Och så rösterna som slöts samman och bildade ord till melodin. Den ledande, sångerskan, från scenen och så vi, publiken, som sjöng var ännu en del som vi alla delade. Det gjorde oss alla så lika, på riktigt. Vi kände samma sak allihopa. Känsla av samhörighet tex.
Musiken fick oss att dansa, klappa och hoppa i takt, att snurra flera varv medan håret flög runt en. Att sträcka ut händerna i luften.
Musiken fick oss att gråta, skrika och låta allting komma ut en stund.
Musiken fick oss att skratta, le och känna eufori.
Musiken fick oss att släppa loss och vara oss själva den natten.