Under ca 2 månader har jag träffat en väldigt fin kille, vi har kommit varandra nära och jag tycker verkligen om honom så mycket!
Mitt problem är dock att jag alltid känner mig så nedstämd, det är svårt och vara glad. Jag tror det kan bero på oro att öppna mig till någon som jag verkligen verkligen tycker om. Jag är så fruktansvärt rädd att han inte känner samma även om han säger att han tycker om mig. Oroar mig över vad han egentligen vill ha även om jag redan vet. Jag är kär i den här killen men ändå kan jag inte bara glädjas åt det och nu vet jag inte vad jag ska göra...
Någon mer än jag som känt såhär?
Det är naturligt att vara rädd. Rädslan av att bli avvisad. Men ibland måste man bara go för det. Och om han känner som du så är det fantastiskt. Men för att ha en relation med killen så måste du öppna dig och visa för han vem du är. Det är bara då han antigen kommer acceptera dig eller inte.
Vi alla har känt oron för vad som kommer hände. Men det kommer alltid gå bra i slutändan.
Hyfs:
Det är naturligt att vara rädd. Rädslan av att bli avvisad. Men ibland måste man bara go för det. Och om han känner som du så är det fantastiskt. Men för att ha en relation med killen så måste du öppna dig och visa för han vem du är. Det är bara då han antigen kommer acceptera dig eller inte.Vi alla har känt oron för vad som kommer hände. Men det kommer alltid gå bra i slutändan.
+1 
