hen får se livet ur din synvinkel och freakar ur. Är det fel av mig att tänka "skyll dig själv om du snokar"? För mig är det så himla översjälvklart att det man inte vet har man inte ont av och om man prompt ska snoka i ngns telefon/googla den osv osv osv, kan man få veta saker man inte vill veta, därför gör man det inte om man inte kan hantera vad än man kan tänkas hitta. (läs: därför gör man det inte)
obs, vi pratar ej uthängningar med namn och bild eller otrohet. endast personens självupplevda version av livet, vad som rör sig i huvudet osv.
Hur resonerar ni kring detta? Har hen rätt att freaka ur eller gör hen lika fel som du (som endast skriver din självupplevda del av livet där hen influerar en del av livet, men utan namn lr bild somsagt) eller mer fel?
Du gör
mrman:
Du gör
fast näe. stalkar inte folk om jag inte kan hantera vad jag nu kan tänkas hitta
resonerar som dig.
Enda anledningarna jag kan komma på till att freaka ur är för att man tagit illa upp* eller för att någon moralisk värdering krockar. Båda anledningarna är kassa.
*tagit åt sig personligen
Har inget att dölja, bara oavslöjad awesomeness. Folk får snoka på.
iddqd:
Har inget att dölja, bara oavslöjad awesomeness. Folk får snoka på.
ja alltså folk får snoka hur mkt de vill men jag tycker det är lite omotiverat att bli ledsen för vad man hittarnär man gjort ett aktivt val: att snoka
lite som att bli ledsen av att bli förkyld efter att ha barnvaktat ett sjukt barn. man visste om riskerna.
elverpigen:
ja alltså folk får snoka hur mkt de vill men jag tycker det är lite omotiverat att bli ledsen för vad man hittarnär man gjort ett aktivt val: att snoka
Javafan det är rätt så jävla puckat ja. Liksom om man typ snokar fram att personen är nazist eller spädbarnsdödare är det väl förståeligt men annars ja. Vafan. Vem fan gör sånt.
jag "stalkar" gärna folk genom internet och lider mycket av det många gånger då något jag misstänkt, och fruktat, visat sig stämma. typ att ngn vart otrogen mot mig eller ljugit för mig.
ångrar inte att jag snokade dock. hade nog aldrig snokat om jag känt mig trygg innan.
Tror inte man kan hitta något intressant om mig.. Skulle vara allt jag har skrivit här då, men vad är intressant om det liksom??
Tycker inte det är konstigt att bli besviken/ledsen av sanning :S det är ju inte direkt något man väljer eller styr över... Att snoka är däremot ett aktivt val som man ibland inte kan låta bli att göra på grund av nyfikenhet. Allt det här grundar sig i en svaghet men tycker att man har all rätt i världen till att bli ledsen och anklaga den som man anser bör anklagas.
fast man bör nog låta bli att konfrontera ngn för att inte förlora sin egna integritet
debepe:
Tycker inte det är konstigt att bli besviken/ledsen av sanning :S det är ju inte direkt något man väljer eller styr över... Att snoka är däremot ett aktivt val som man ibland inte kan låta bli att göra på grund av nyfikenhet. Allt det här grundar sig i en svaghet men tycker att man har all rätt i världen till att bli ledsen och anklaga den som man anser bör anklagas.
fast man bör nog låta bli att konfrontera ngn för att inte förlora sin egna integritet
jag kanske är en extremt känslokall person men jag kan såklart bli arg av att få veta ngt om ngn somjag helst inte vetat om, men samtidigt kan jag i den situationen tänka att det är osunt att bli arg/ledsen eftersom jag själv aktivt tog reda på informationen, och därmed sansa mig. Anser typ att det är en del i att växa upp, att lära sig kontrollera känslor ochtänka rationellt trots att man blir upprörd
Håller med dig om att det är bra att kunna reglera sina känslor men tycker inte man ska bli arg eller typ besviken (fast de känslorna kan man heller inte styra över men man ska Aldrig skuldbelägga en sårad person, enligt mig) på en person som blir ledsen av den faktan som den själv letat sig till. Däremot är det en sannan sak om personen agerar sin sorg utåt, mot andra människor. Men att den blir sårad, tycker jag inte att andra ska bry sig om för det är ingenting som den själv rår för och den kommer ju inte vara ledsen över det föralltid
elverpigen: men samtidigt kan jag i den situationen tänka att det är osunt att bli arg/ledsen eftersom jag själv aktivt tog reda på informationen, och därmed sansa mig. Anser typ att det är en del i att växa upp, att lära sig kontrollera känslor ochtänka rationellt trots att man blir upprörd