åhh kom just på att jag har en ask tuttu frutti!!! *springer o hämtar*

När jag hade anorexia var man ju ständigt sötsugen i början och kolla bilder på datan av godis/bakverk samt glodde på godishyllan i affärerna, haha. Patetiskt egentligen.
Men eftersom man ständigt förbjöd sig själv så försvann suget med tiden. Då kolla man inte ens på godiset.

just nu äter jag chips med avocado

Avocado:

När jag hade anorexia var man ju ständigt sötsugen i början och kolla bilder på datan av godis/bakverk samt glodde på godishyllan i affärerna, haha. Patetiskt egentligen.

Haha, det där minns jag! Jag kollade runt på receptsidor, satt och läste igenom recepten noga ... vad de innehöll, föreställde mig hur det skulle smaka. Drömde om mat, fantiserade om mat, lol. I affären gick jag in och glodde länge och väl och gick ut med enbart lite Cola Zero i kassen.

uppenbar:

Drömde om mat, fantiserade om mat, lol. I affären gick jag in och glodde länge och väl och gick ut med enbart lite Cola Zero i kassen.

samma här.. eftersom man inte tillät sig själv att laga/äta av recepten man hitta så gjorde man det till resten av familjen. OCH EXTRA FETTIGT! haha.
Frågade också alltid min bror om han ville ha nåt från affären, på så sätt fick jag kolla på det goda och få motion.
Fy fan för anorexia! Villa aldrig tillbaka.

Jag la undan det onyttiga ett bra tag innan, så sockersuget existerar inte för mig(seriöst)!
För mig kan det räcka gott med matbilder för att stilla behoven~~

Har mer som ett fruktsug, lol~

jag har fått diagnosen anorexia, men jag äter godis. massvis med ångest senare efteråt javisst. men jag är typ sockerberoende väldigt jobbigt...

i början.. i början sökte jag på "godis", "choklad", "fet gräddig bakelse" osv på google. Bara för att kolla och plåga mig själv. Men sen kom man över det. Rädslan blev så stor, jag hann inte tänka efter om det såg gott ut eller inte. Jag kunde inte vistas i samma rum som en kaka eller bulle. Bara flydde. Ut för att jogga, till mitt rum för att städa. Tja.. sugen var jag kanske om jag tänkt efter, men som sagt översteg rädslan.

ti-92:

godis

Nu är jag inte anorektiker, men jag har gått igenom en äcklig period som jag tror är över nu... lite.

Godis var det enda jag inte kunde hindra mig själv från att äta. Fast många gånger mådde jag illa vid tanken på godis :p

Äter inte den första godisen för då vet jag att jag kommer vilja ha mer.
Lika bra att inte fresta sigsjälv... Godis är gott, men inget jag behöver för att överleva 🙂

Har inte anorexia men jag har aldrig kännt av ett sötsug faktiskt.
Min mamma (ett fuckin' hälsofreak) bannlyste godis och sådan skit (dvs snacks och bullar osv) tills jag var 12. Sedan dess har jag la ätigt något när jag varit på kalas men inget ver. Åt inget under 07 och inget hittils heller.

Rock Lee:

Åt inget under 07 och inget hittils heller.

hur överlever du

*godisberoende*

Jo, har sockersug väldigt ofta...Ush en gång proppade jag i mig minst tolv kakor på en gång, vadå fett ångest efteråt?

ti-92:

om jag tex hittar en godis som jag har glömt i min godispåse blir jag skit glad och äter up den sen vill jag har mer, men det finns inga.

bara jag som tycker att dedär lät skitkul?